Vi slänger mat för miljardbelopp

Det handlar om gigantiska belopp. Det är också en form av miljöförstörelse, eftersom det är mat som framställts med viss miljöpåverkan men aldrig kommit till användning. Dessutom finns den etiska dimensionen, vi i den rika delen av världen slänger mat medan andra människor i fattiga länder knappt har möt dagen eller svälter ihjäl.
Nu skall Nordiska ministerrådet göra en kartläggning av matsvinnet. Att frågan hamnar där kanske kan förvåna, men möjligen kan det vara värdefullt se om det finns skillnader mellan de nordiska länderna när det gäller att minimera matsvinnet.

I grunden är det positivt med bäst före datum. Men baksidan är att vi blivit alltför fixerade vid dessa datum, som faktiskt bara är ungefärliga. Ofta kan mat konsumeras utan risk i många dagar efter att datumgränsen passerats.
Bakom matsvinnet ligger också butikernas prispolitik. Det är sällan sekunda varor säljs ut billigare, t.ex frukt som börjar förlora i fräschör.

Vi i medierna har också en del av skulden. Nu i dagarna har vi de återkommande larmen om rötmånad och matförgiftningar, ett högst marginellt problem men som skrämmer många att slänga mat i förtid. Att vara en medveten konsument kan ha många betydelser. En kan vara att inte vara så alarmerande rädd för när bäst f.öre datum passerat eller grönsaken ser lite skrynklig ut.