När den pälsindustri-kritiska organisationen Djurrättsalliansen tidigare i år besöker Igla Mink AB i Simrishamn påträffas ett tusental döda minkar slängda i en hög.

Lewi Jacobsson som äger minkfarmen är andra generationens minkfarmare och har precis sett nyheterna där Djurrättsalliansens bilder på hans egen gård kablats ut.

En av bilderna visar två minkar som bits i en bur, jagar varandra och är blodiga i nacken.

- De där djuren som visades på teve är förmodligen en mor och ett barn. Det ser brutalt ut men sådan är naturens lag. Förmodligen är det så att mamman ville avliva en av sina ungar för att maten ska räcka till en annan unge. Alla kan inte överleva, säger Lewi Jacobsson.

Ska inte du som djurägare i så fall skilja mamman från ungarna?

- Jo, visst. Men eftersom jag inte vet exakt vilken bur det gäller, är det svårt.

Även den illaluktande kadaverhögen som Djurrättsalliansen hittade på gården är en naturlig del av djurhållningen, säger Lewi Jacobsson.

- De döda djuren är avpälsade och avlivade sedan länge. De ligger på en gödselhög för att bli jord, det är ingenting konstigt med det.

Lewi Jacobssons gård sjunger på sista versen. Han är 68 år och tänker i år stänga verksamheten för att gå i pension. För att få fortsätta skulle han vara tvungen att köpa större och fler burar eftersom de nya djurrättsreglerna säger att burarna ska husera två djur i stället för tre eller fler som det är i dag.

- Men även om jag går i pension nu har jag alltid trivts med mitt jobb, det är sjudagarsvecka och ett aktivt yrke.

Att minkfarmning skulle vara en kontroversiell bransch fylld av vanvård och usel skötsel ger Lewi Jacobsson inte mycket för. Han menar att en ko eller en gris på en gård många gånger har det sämre än en mink.

- Minkfarmare har ett oförtjänt dåligt rykte. Minken har det väldigt bra i jämförelse med många andra djur.