Samtidigt ska ett underskott på sex miljoner sparas in. Det framgår av en utredning som utbildningschef Per Jangen och gymnasiechef Katarina Kardos Bratt har lämnat till barn- och utbildningsnämnden, som ska behandla den på onsdag.

Det är en bister ekonomisk verklighet som ligger bakom utredningen. Under tiden som skolan genomgår sin sinekur och anpassas efter det framtida elevunderlaget och programutbudet föreslår utredningen att det tilldelas särskilda resurser för "omstrukturering och utveckling". Enligt dagens sätt att räkna ligger underskottet på 6,3 miljoner kronor. År 2011 föreslås bidraget bli 3,9 miljoner, år 2012 1,9 miljoner och år 2013 ska det vara nere på noll. Då ska hela den behövda kostnadsminskningen vara genomförd.
Det nämns dock inget konkret i förslaget om hur besparingarna ska ske.
De program som föreslås finnas är, i Osbeck Teknikcollege: teknikprogrammet, industriprogrammet, elprogrammet och fordonsprogrammet. I akademi Osbeck. barn- och fritidsprogrammet, handelprogrammet, naturvetenskapligt program, samt samhällsvetarprogrammet med två grenar, sp och ekonomi.

Det innebär, som utredarna påpekar, att skillnaden gentemot dagens utbud är liten, men det ska erbjuda bredd och tilltala många, samt ta tillvara kompetens och samverkan med branscher och organisationer.
En annan ekonomisk förändring de förslår är att skolans budget ska gälla för hela verksamhetsåret och inte som nu styras av hur många som söker till skolan varje läsår. Det skulle öka stabiliteten.
Även skolans hyreskostnad, som ligger utanför barn- och utbildningsnämnden fögderi bör ses över. Den framtida verksamheten, som kan väntas ha ungefär hälften så många elever som för fem-sex år sedan, har naturligtvis avsevärt modestare lokalbehov. En planerad ombyggnad av skolans lokaler förväntas medge en större flexibilitet i lokalanvändningen.
Utredningen nämner också en rapport från i våras om möjligheterna till alternativa driftformer. Där hålls dörrarna öppna, men Per Jangen och Katarina Kardos Bratt trycker på vikten av att behålla kommunens inflytande över verksamheten.
Utredningen tar även upp de förhållanden som lett fram till dagens situation. Krympande elevkullar är en viktig faktor. En annan är att Osbecksgymnasiets lokaler och organisation är skapade för ungefär dubbelt så många elever som går där i dag, och att det finns en inbyggd tröghet mot förändringar i dem. På 2000-talet har eleverna fått möjlighet att söka betydligt fler utbildningar som ges utanför Laholms kommun, än vad som var fallet längre tillbaka. Ett ökande utbud och stegrande konkurrens mellan med skolorna i Halmstad och i viss mån Båstad har bidragit till elevernas flykt. Och så längtar en del ungdomar helt enkelt bort från Laholm.

Ytterligare en faktor som trycker på om förändringar är den nya gymnasiereform GY11, som träder i kraft om ett år.
Om förslaget antas av nämnden så är nästa steg att det nya programutbudet börjar gälla höstterminen 2011. Och så ska utbildningschef Jangen ta fram ett mer konkret förslag till så kallat resursfördelningssystem, vilket nämnden i så fall ska kunna besluta om i oktober. Och så ska kommunstyrelsen godkänna treårsplanen för att komma till rätta med det ekonmiska underskottet.