När Lundabon Marianne Madsen-Hults ms-symtom började bli aggressiva, med droppfot och dubbelseende, lämnade hon svensk sjukvård bakom sig och åkte till Polen för att opereras med en ny metod. I Warszawa utförde läkarna ballongsprängningar i hennes halsvener, vilket har lett till att Marianne Madsen-Hult åter ser normalt och går utan att hasa.

CCSVI är namnet på den kontroversiella metoden, som tagits fram av den italienske kärlkirurgen Paolo Zamboni. Han hävdar att ms-sjuka har förträngningar i halsvenerna, vilket innebär att kärlen kan behandlas för att komma åt sjukdomen.

I Sverige är CCSVI inte tillåtet, men den nya metoden har börjat spridas runt om i världen, trots motstånd från neurologer.
Marianne Madsen-Hult betalade 55 000 kronor för de två operationerna. Hon är så nöjd att hon och ett tiotal andra ms-patienter tänker starta Svenska MS- och CCSVI-föreningen.

– Jag har sett så många människor bli fria från sina symtom. Jag tycker att det är cyniskt av svenska läkare att säga åt folk att fortsätta med sina bromsmediciner.
– Ms är så vansinnigt förlamande. Det tar ens liv. Jag gjorde operationen för att få livet tillbaka, säger Marianne Madsen-Hult.

Lundabon fick diagnosen som 30-åring i mitten på 80-talet. Hon kunde inte riktigt ta in beskedet.
– Min mamma hade ms och det var så förfärligt att se. Därför sköt jag bort det. Det är en teknik som funkar jättebra för mig. Jag hade en del skov, men för det mesta kände jag mig okej.

Det dröjde till 2006 innan hon blev allvarligt sämre. Marianne Madsen-Hult började gå dåligt och kunde inte tömma blåsan ordentligt. Och vid senaste årsskiftet började hon se dubbelt på vänster öga.

Hon är bibliotekarie och jobbar på universitetets fysikbibliotek.
– Jag sitter mycket vid en disk och det var stressande att behöva gå på toa hela tiden, säger Marianne Madsen-Hult.

Efter sökning på internet fick hon kontakt med läkaren Birgitta Brunes, som bland annat behandlar med signalsubstanser och ger kurser i ms-rehabilitering.
– Jag fick acetylkolin under några månader och sedan dess har jag inte längre några problem med blåsan.
– Efter kurserna har jag fått en helt annan inställning till min sjukdom. Det är min kropp och mitt liv. Jag tar ansvaret själv, i stället för att låta läkarna bestämma allt.

I november förra året fick Lundabon för första gången höra talas om CCSVI. Hon läste på nätet och diskuterade med andra ms-sjuka.

– Först tänkte jag vänta tills CCSVI började användas i Sverige, men i juni insåg jag att jag måste ställa mig i kö i andra länder.
– I England opererar man inte, utan ställer bara diagnos. Därför mejlade jag till Polen och skrev att jag var väldigt intresserad om de skulle få ett återbud.
– Det dröjde inte länge förrän jag fick veta att det fanns en plats den 28 juli. Jag svarade "Ja" nästan innan jag hade läst klart. Normalt har de fyra månaders väntetid.

Första dagen på Ameds i Warszawa undersöktes hon med ultraljud, doppler och magnetröntgen.
– De upptäckte att jag hade blockeringar i högra och vänstra halsvenen, berättar Marianne Madsen-Hult.

Nästa dag fick hon träffa en neurolog. Sedan dröjde det till klockan 23 innan läkarna hade tid. Orsaken var att CCSVI-läkarna även skötte sjukhusets akut.
– Jag fick lokalbedövning och de gick in med slangen via ljumsken. Jag kunde se på en skärm när ballongsprängningen på höger sida utfördes. Det kändes, men gjorde inte särskilt ont.

Läkaren försökte komma in i vänster halsven, men lyckades inte. Marianne Madsen-Hult fick därför bli kvar några dagar i väntan på ett nytt försök.
– Efter ballongsprängningen på den vänstra sidan kände jag mig alldeles varm i benet, men jag fick ligga kvar i sängen i åtta timmar efter operationen.

Marianne Madsen-Hult känner att livsgnistan är tillbaka. Folk i omgivningen har noterat förändringen.
– På teoretisk fysik gick jag förbi en man som sa "Var det du som kom. Det hörde jag inte på stegen", säger bibliotekarien, som nu kan lyfta vänsterfoten, även om gången haltar.