Sedan april i år har som mest sju arkeologer arbetat på platsen. Åsa Berggren från Sydsvensk arkeologi är grävningsledare, hon berättar att det man framför allt har hittat är olika bosättningar från sten- och järnåldern.

– Vi kan se att platsen varit bebodd i flera omgångar. Vi har även hittat något som vi tror är en grav, där finns det bland annat lämningar efter ett griskranium, säger hon.

Anledningen till att det pågår en utgrävning är att ett nytt bostadsområde ska byggas. Thomas Persson museipedagog på Malmö museer berättar att beslut om utgrävning tas enligt tre steg.
– Först är det en utredning, sedan förundersökning och sedan gräver vi. Men en viktig faktor är att grävningen tillför ny kunskap, säger han.

Till arkeologidagen kom det ett tjugotal besökare och Thomas Persson förklarade att hålen i marken har en betydelse.
– Man kan se skiftningar på ytan och då kan det vara något där. Hålen här visar att det stått hus på platsen och det är efter stolpar som burit upp taken, säger han.
Thomas Persson förklarar att när hålen efter stolparna fyllts igen så blir det skiftningar.
– Husen var i regel gjorda av trä och hade stråtak, säger han.
Han menar också att det är viktigt att arkeologer får en chans att visa upp vad de gör.
– Vi har en lagstiftning som säger att det förflutna är viktigt och varje generation har sin historieskrivning, säger han.

Arkeologen Elisabeth Rudebeck har ett liknande resonemang.
Hon menar att alla människor är olika intresserade av historia.
– Det vi kan berättar med en utgrävning är varför landskapet ser ut om det gör. Det har formats av generationerna som funnits här innan, säger hon. Många tar landskapet för givet och fundera inte på att våran omgivning formats av generationerna som var här innan oss.