| Kultur & Nöje | Sport | Opinion | Personligt | Blogg | Webb-TV | Bostad | Lagfarter | Motor | Väder | RSS |
PLUGG. Och i många fall dyker de aldrig upp till de kurser de antagits till.
På Karolinska Institutet (KI) är studenterna flitigast i landet om man ser till de poäng de kammar hem — 94 procent. På Högskolan på Gotland är den så kallade prestationsgraden 55 procent.
Sett till hela landet tycks studenterna bli allt mindre effektiva, för andelen avklarade poäng sjunker sakta. I snitt tar en svensk student 79 procent av de poäng man registrerat sig för, enligt en analys från Högskoleverket.
Att studenterna blivit mindre effektiva är ett stort problem, enligt högskole- och forskningsminister Tobias Krantz (FP).
- Det är ett tecken på att kvaliteten i högskolan inte är tillräckligt hög, säger han.
För det första måste studenterna vara tillräckligt förberedda när de kommer till högskolan, enligt Krantz. Många saknar tillräckliga förkunskaper, ett ansvar som skolan måste ta.
- Den andra förklaringen är att den svenska högskolan under åtminstone ett decennium satt kvantitet före kvalitet. Det har bland annat lett till att studenter inom humaniora och samhällsvetenskap inte har tillräckligt med lärarledd tid, säger Krantz och påpekar att det ämnesområdet fått mer pengar.
Men varför skiljer det så mycket mellan KI och Högskolan på Gotland? På KI utbildas blivande läkare och sjuksköterskor, och på yrkesprogrammen är studenterna överlag mer effektiva — inte minst de som utbildar sig till ett legitimationsyrke.
På Gotland erbjuds mest kurser och en majoritet av studenterna läser dem på distans.
- Det finns ett antal studenter som läser kurser i konstvetenskap eller historia för sin bildnings skull. De går inte upp på tentor, utan tar del av innehållet och är nöjda med det. Sedan finns det en grupp som överskattar sin tid och förmåga att plugga. Distans låter lite lockande, något man kan kombinera med jobb och familj. Och så blir det inte som de tänkt sig, säger rektor Jörgen Tholin.
Problemet för varje lärosäte är att studenter som inte presterar kostar i form av uteblivna anslag.
- Det stora problemet är alla som registrerar sig och sedan försvinner bort från oss. Vi uppmanar få dem att avregistrera sig, men de läser inte ens sina mejl, säger Jörgen Tholin.
Studenterna presterar mindre, räknat i avklarade poäng. Prestationsgraden har minskat från 83 procent läsåret 2004/05 till 79 procent läsåret 2008/09. (En student som registrerat sig för 60 poäng — ett läsår på heltid — tar alltså i snitt 47 poäng.)
Minskningen gäller framför allt på generella program och på fristående kurser.
Källa: HSV
Missa inte vår kompletta tv-guide!