– Jag tycker att han är fel ute. De nationella proven kan inte avgöra kvaliteten på en lärare, säger Roine Selind, ordförande för Lärarförbundet i Malmö.

Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu (S) vill att man börjar föra statistik över hur enskilda lärares elever lyckas i de nationella proven iårskurs tre, fem och nio.
- Jag saknar en diskussion om varför resultaten blir sämre, inte bara i Malmö utan i hela Sverige. Genom den här typen av statistik kan man se vad som är bra och vad som är mindre bra, säger han.

Men Roine Selind håller inte med, han menar att det redan nu finns en kvalitetsgranskning av organisationen och där ingår lärarna.
Han nämner även införandet av KAMEL-projektet där 3 200 elever fått sätta betyg på sina lärare.
- Jag motsätter mig inte att lärare granskas. Men det ska inte vara en måttstock på vilken lön de förtjänar eller deras skicklighet. Det som behövs är mer resurser, säger han.
Även Malmömoderaternas skolpolitiske talesman, Patrick Reslow, är kritisk. Han anser att förslaget inkompetensförklarar både lärare och rektorer.
- Jag förstår inte syftet. Det är bättre att lärare och skolledningen för en dialog, säger han.
Malmömoderaterna menar att förslaget även underminerar rektorernas roll på skolorna.

Enligt Patrick Reslow har rektorn till uppgift att se till att de lärare som anställs håller god kvalitet. Han anser att det finns en risk att inte bara enskilda lärare utan också elever kan identifieras.
- Det kan finnas många förklaringar till att man inte lyckas få upp resultaten i skolorna. Men de nationella proven bör enbart ses som en vägledning, säger han.

Ilmar Reepalu tillbakavisar kritiken.
Han menar att tanken med förslaget inte är att peka ut någon, utan att statistiken ska användas för att veta var man behöver sätta in åtgärder.
- Det jag vill med förslaget är att man ska se var det kan finnas brister, och att lärare ska få hjälp och stöttning i sin yrkesroll, säger han.