Mats Andersson, lokförare som idag jobbar som driftledare på DSB First, är en av dem som hjälper personalen tillbaka till jobbet efter den tragiska händelsen.
- Själv har jag klarat mig, säger han och konstaterar att statistik från den tiden då SJ körde alla tåg " och det därför gick att få en samlad bild - säger att en lokförare i snitt är med om en till två krockar med dödlig utgång under en 25- till 30-årig karriär.
- Det innebär så klart att vissa aldrig behöver vara med om det, medan andra råkar ut för det oftare.

Kamrathjälparsystemet är väl inarbetat. Vid en olycka ringer tågledaren på Trafikverket genast till tågbolagets larmtelefon, som ringer in den kamratstödjare som bor närmast olycksplatsen.
- Får jag samtalet så ringer jag genast upp den lokförare eller trainmanager som är inblandad och berättar att jag är på väg och ungefär när jag är på plats. Väl där finns alltid ambulans och polis där, och jag är med medan personalen lämnar en kortfattad redogörelse för polisen och ambulanspersonalen kollar hur lokföraren mår fysiskt och psykiskt. Polisen gör också rutinmässigt ett alkoholtest på lokföraren, säger Mats Andersson.

När han blev tillfrågad om att bli kamratstödjare för många år sedan nappade han direkt.
- Jag är nog den typen av människa som tycker om att ta hand om mina kollegor, säger han.

Han kallar inledningsskedet för omhändertagandefasen, och hans viktigaste uppgift är att finnas på plats, att vara till hands när den drabbade personalen går igenom alla praktiska göromål. Hela personalen tas ur tjänst, oavsett om de sett vad som hänt eller inte.
- När allt är klart lämnar man platsen och åker till närmaste stationeringsort. I Skåne är det Malmö, Helsingborg och Kristianstad och där sätter man sig och pratar med samtliga som varit inblandade. Alla får prata till punkt och ingen blir avbruten. Sedan ansvarar kamratstödjaren för att personalen kommer hem till sina bostäder och att någon möter dem där.

Mats Andersson berättar att en lokförare som varit med om en dödsolycka tas ur tjänst i sju till tio dagar, och måste godkännas av företagshälsovården innan han eller hon får börja jobba igen.
- Man är ledig med lön, så man förlorar ingen ersättning på grund av något sådant här.

Dagen efter olyckan tar kamratstödjaren kontakt med lokföraren igen, och tillsammans beställer de en tid hos företagshälsovården. Besöket hos läkaren får göras tidigast 24 timmar efter olyckan. Efter läkarbesöket inleds en återgångsfas, så kamratstödjaren förutom att ställa upp som samtalspartner ska följa med lokföraren förbi olycksplatsen.
- Man åker helt enkelt förbi som passagerare i hytten. Om det går bra återgår man i tjänst nästa dag, och det är sista kontakten med kamratstödjaren.

Och vem stöttar stöttaren?
- Vi som är kamratstödjare pratar med varandra, säger Mats Andersson.