Hon växte upp på landet mellan Båstad och Torekov, och fick sitt naturintresse med modersmjölken.
– Jag är uppvuxen i en familj med en fågelskådande pappa och en blomälskande mamma. Vi var ute i skogen jämt. Tittade på när pappa fångade ål. Matade fåglar på vintern. Fångade larver på sommaren som vi gjorde terrarier åt, och följde hur de utvecklades till fjärilar.
En lycklig barndom, förvisso, men under en period i tonåren tog hon avstånd från hela naturprylen
– När jag var liten var det kul, men under många år kände jag mig väldigt avskräckt av alltihop. Jag ville hänga i stan och syssla med helt andra saker.
Fast sedan, när hon tagit studenten och börjat plugga i Lund, vaknade kärleken till naturen på nytt.
– Dels började jag jogga, och upptäckte att hoppsan, det är ju faktiskt rätt trevligt att vara ute i skogen. Dels drabbades jag av en depression, och upptäckte att jag kunde hämta kraft i naturen.
Och så fick hon plötsligt upp ögonen för ornitologins magiska värld.
– Jag minns hur jag upptäckte en fågel som jag absolut inte kände igen. Jag låg där i buskarna och smög, och ringde till pappa och beskrev fågeln. Det låter som en törnsångare, konstaterade han. Är den ovanlig, undrade jag upphetsat. Nej, den är jättevanlig, sa han lugnt.
Hon skrattar åt minnet och förklarar att det var där någonstans hon insåg det häftiga med fåglar.
– Om man kan bli så himla fängslad av en liten fågel i en buske, som inte ens är ovanlig, ja då är man något bra på spåren.
I 25-årspresent önskade hon sig en kikare och en fågelbok, och så gick hon med i en studiecirkel om fåglar samt i den lokala fågelklubben i Lund.
– Och plötsligt hade jag ett helt nytt socialt nätverk. Ett helt gäng människor som delade samma intresse som jag. I dag har jag ett oräkneligt antal kompisar mellan 16 och 75 som jag kan ringa till när som helst och säga hej, ska vi ut och skåda?
Just det där att mötas kring ett gemensamt intresse skapar en väldigt avspänd form av umgänge, tycker hon.
– Normalt sett, när man träffar nytt folk, börjar man alltid med att fråga dem vad de gör. Placerar in dem i fack. Men sådant är helt ointressant när man delar något annat. Man ses för att skåda ugglor ihop, punkt slut.
I början var hon ofta den enda kvinnan på exkursionerna.
– Vart man än kom fick man samma reaktion. Oj, en ung tjej, vad kul, vad gör du här? Men det har hänt jättemycket sedan dess. I dag är det bland kvinnorna som SOF, Sveriges Ornitologiska Förening, ökar mest.
Studierna i Lund utmynnade i en lärarexamen med inriktning mot historia och samhällskunskap.
– Det är klart att det händer att jag tänker att jag skulle ha valt något mer naturorienterat, men nej. Jag har ett jobb som jag verkligen gillar, jag är väldigt intresserad av mina ämnen, och så har jag en fritid som jag verkligen gillar. Och vattentäta skott där emellan. Inte alls dumt, faktiskt.
Redan när det var dags att välja praktikplats fattade hon beslutet att söka sig till Kristianstad, där hon fortfarande bor, och det var fåglarna som förde henne hit.
– Här finns Kristianstads vattenrike, en helt fantastisk skådarmiljö på gångavstånd från centrum. Så jag sökte praktikplats här, titta en ormvråk!
Hon avbryter sig mitt i meningen och pekar entusiastiskt ut genom fönstret, på en svart liten punkt på himlen som cirklar högt över Söderportskolans gård. Det var på Söderportskolan hon praktiserade 1999, och det var här hon ett år senare fick fast jobb.
– Det är samma sak där, ibland tänker jag att oj, jag har varit på samma ställe i tio år, är det inte dags att röra på sig? Men nej, jag har underbara kollegor och elever. Det var ett lyckokast att jag hamnade här.
Helgens fågelshow i Falsterbo är en vidareutveckling av konceptet Bivråkens dag, dit fågelskådare från hela landet brukar vallfärda för att spana in de rovfåglar som passerar Skanörs ljung på sin väg söderut. I år har man, i samarbete med Vellinge kommun, byggt ut arrangemanget till en mässhelg i stil med Falsterbo Horse Show.
– Det ska bli skitkul! I England finns det en motsvarande bird fair som varje år lockar hundratusentals människor. Och det är det vi hoppas på, att folk ska förstå att det här är något för alla. Det är inte en fågelskådarmässa. Det är tänkt att bli en folkfest.
Namn: Anette Strand
Ålder: 40 år
Bor: Lägenhet i Kristianstad
Jobb: Gymnasielärare på Söderportskolan i Kristianstad
Intressen: Fåglar. Skådar själv så ofta hon kan och ägnar dessutom mycket ledig tid åt styrelsearbete i SOF, Sveriges Ornitologiska Förening.
Aktuell: En av eldsjälarna bakom Falsterbo Bird Show som går av stapeln i helgen. Läs mer på falsterbobirdshow.se.