Det var nästan synkrotronljusfart på ministerns studiebesök på Max-lab på måndagen. Han fick veta att tekniken, som är en form av oerhört stark röntgenstrålning, ledde till 2009 års Nobelpris i kemi. Forskarna som belönades studerade hur det går till när ribosomerna omvandlar informationen i DNA till liv.
– Med vår nuvarande anläggning kan vi inte undersöka den typen av extremt små material, men det blir möjligt med Max IV, förklarar föreståndaren Nils Mårtensson.
– Max IV kommer inte att stå efter någon annan anläggning i världen.
2015 är det tänkt att mätningsutrustningen ska tas i drift. Den kommer att kunna användas inom bland annat energiforskning, miljövetenskap, nanovetenskap, biomedicin och materialforskning. Redan nu är hälften av de 800 forskarna på Max-lab från andra länder än Sverige.

Tobias Krantz gillade vad han såg och hörde. Han betonade att Max IV och ESS inte bara är viktiga för forskningen, utan även sänder ut signaler om att Sverige är ett bra land för internationella forskningsanläggningar.
– Regeringen har satsat fem miljarder extra på forskningspolitiken under fyra år, både i form av fria fakultetsmedel och strategiska satsningar, säger Tobias Krantz.
Han ser det inte som något problem att Lunds universitet och flera andra lärosäten har lagt pengar på hög och inte fått i gång alla satsningar.
– Forskning får inte hastas fram, utan måste skötas med otroligt stor omsorg. Det gäller att vänta tills man har ett bra projekt och har hittat rätt personer till att driva det.
Ministern tycker att strategiska frågor som forskning syns alldeles för lite i valrörelsen.
– Det är inte fel att diskutera hur många kronor a-kassan ska höjas, men vi är dåliga på att prata om utveckling på 20-25 års sikt, konstaterar Tobias Krantz.