Detta är en utskriftsvänlig version av artikeln.

Den som sonat sitt brott måste få leva normalt

Av Lars J Eriksson 6 SEPTEMBER 2010 18.27

En man som dömdes för mord 1985 har de senaste dagarna figurerat på ledande nyhetsplats i många medier.

Mannen, som i dag har en chefsbefattning i en mindre kommun, har tvingats ta time-out sedan rykten börjat spridas kring den gamla morddomen.
Det som hände var att mannen i unga år brutalt mördade sin fästmö. För detta brott dömdes han till rättspsykiatrisk vård, en behandling som han blev utskriven och friskförklarad från bara efter ett års tid. Denna korta påföljd är i och för sig besynnerlig, och speglade ett annat synsätt än i dag, då vårdtiden skulle ha blivit längre.

Men den huvudfråga som uppstår i dag är om en person som faktiskt i lagens mening avtjänat sin straffpåföljd skall få sina möjligheter att leva ett normalt liv med yrkeskarriär beskuren för något han gjorde för 25 år sedan.

Den enda hållbara ståndpunkten måste vara att den som avtjänat sitt straff skall vara fri att bygga upp ett nytt och anständigt liv. Det gäller även den som begått ett så vedervärdigt brott som ett mord. Annars inför vi dubbla straffskalor, en formell med tidsbegränsad inspärrning, och en informell, där den som begått allvarliga brott aldrig ges en chans att komma igen i livet och få leva ett normalt och skötsamt liv. Ett stort ansvar vilar nu på den kommun där mannen arbetar att inte ge efter för den lynchmobbsliknande stämning som bland annat frodas på internet. Såväl mannen själv som indirekt hans hustru och barn måste faktiskt ges en andra chans i livet.


Kommentarer
Max 200 ord. Debattregler
blog comments powered by Disqus