Kent-Ivan Andersson (M) tycker det är svårt att sätta fingret på varför skolorna har olika andel gymnasiebehöriga. Men kommunen försöker jämna ut skillnaderna, menar ordföranden i familjenämnden.
– En viktig sak tror jag är att man har samma sätt att värdera. Vi har jobbat mycket med betyg och bedömning för att få en likformighet i kommunen.
Det arbetet påbörjades redan innan Skolinspektionen anmärkte på resultatglappet i våras. Och kommer att fortsätta, trots att problemet inte har försvunnit.
– Det är ett rätt så omfattande arbete. Det är inte säkert att det har fått full verkan än, säger Kent-Ivan Andersson.
Han nämner även SATSA-projektet, som är inne på sitt andra år. Fyra pedagoger är anställda för att besöka kommunens klassrum och leta efter skillnader i lärarnas arbetssätt. Tanken är att skolorna ska lära sig av varandra.

Kent-Ivan Andersson tror att resultatskillnaderna kan bero på att man använder olika metoder. Men han kan inte precisera hur skolorna skiljer sig åt.
– Jag vet inte. Alla jobbar med arbetslag, mentorer och IUP-tid. De jobbar också under samma förutsättningar, när det gäller resurser som lärartäthet.
Ett problem i Sjöbo är att betygen fluktuerar mycket över åren. Det kan vara så att Storkskolan har en jämnare nivå på eleverna än Sandbäcksskolan, tror Kent-Ivan Andersson.

Har Sjöbo misslyckats med att hjälpa de svaga eleverna att nå betygsmålen?
– Vi är naturligtvis inte nöjda med de resultat vi har. Målet är att hundra procent ska bli behöriga. Det gäller att hitta de svaga eleverna tidigt och sätta in insatser.