– Använd hela scenen, sträck ut ledet. Mer markerade rörelser! Ni måste vara tidigare där!

Koreografen Karin Nedergaard har hela överblicken och finslipar samtidigt detaljerna i det stora inledningsnumret i Spelman på taket. I numret presenterar Tevje och de andra invånarna i byn Anatevka sig själva och de roller de traditionsenligt har i samhället. Männen, kvinnorna, pojkarna och flickorna alla har sitt eget sång- och dansnummer. Under genomdraget en stund senare sitter stegen och folkmassan ser imponerande välordnad ut.

Omkring 85 personer är involverade i Spelman på taket, 60 av dem på scenen, vilket gör den till en av de största uppsättningar Pipedream producerat. Men så är det också tioårsjubileum i år. Det började med Company och under åren har man bland annat satt upp Prinsen av Egypten, A Christmas Carol, Ronja Rövardotter och Sweet Charity.
– Spelman på taket valde vi för att det är ett tag sedan den spelades här nere i Skåne, tolv år sedan nu, och för att det är en av de tio absolut bästa musikalerna, säger regissören Mathias Dümmatzen.

Musikalen av Sheldon Harnick och Jerry Bock, baserad på en roman av Sholem Aleichem, utspelar sig 1905 och hade premiär 1964.
– Men historien är fortfarande lika aktuell i dag med sitt överbryggande tema om en förföljd befolkningsgrupp, om hederskultur och arrangerade äktenskap, säger Mathias. Till och med i det upplysta 2010 drabbar förföljelse olika minoritetsgrupper. Föreställningen i sig är ju ett allmänpolitiskt inlägg även om vi håller oss utanför politiska ställningstaganden.

Jonas Oscarsson gör Tevje och Monica Tyllgren hans fru Golde.
– Vi brukar alltid ha audition för alla roller, men de här båda hade vi jobbat med tidigare och de kändes som personliga val så vi frågade dem direkt. Och vi blev väldigt glada när de tackade ja, säger Mathias Dümmatzen.

Bland de medverkande finns också omkring 20 dansare från Lunds musikalgymnasium, ett samarbete man även hade i Sweet Charity.
För uppsättningen har man satsat stort på scenografin. Konstnären Don Eldenberg har målat scenografin, med inspiration från rysk impressionism.
– Vi gör en traditionell uppsättning, som vi inbillar oss att musikalen ursprungligen gjordes, säger Mathias Dümmatzen. Vi vill inte bli arty för sakens skull. Många väljer att göra nya tolkningar, men vi menar att man måste låta nya generationer se musikalen som den var tänkt.