Fuskbetygen försvann

Vårens nior gick ut med godkänt i alla ämnen, så när som på en elev. Det är en avsevärd förbättring jämfört med tidigare år.
– Vi satsar på hög lärartäthet. Jag använder pengarna till det. Sedan är det andra saker, som till exempel upprustning av utemiljön som får vänta. Men det är bara en förklaring, säger rektor Marie Jönsson.
Modellen, som Marie Jönsson tagit fram tillsammans med lärarna Johan Krantz och Pelle Persson går ut på att tydliga mål sätts upp för varje elev i olika nivåer och ämnesgrupper.

Undervisningen sker ämnesintegrerat där eleverna arbetar i ett arbetsområde i tre veckor. Man utgår från målen i kursplanen.
– Alla ska nå målen. Eleverna får göra sin egen skattning av sin insats i en nivåbeskrivning. Läraren gör en egen. Sedan möts de i en diskussion kring skattningen, förklarar Marie Jönsson.
Alla ska klara nivå ett för att få godkänt. Det anges i skriftliga omdömen, som ges fram till årskurs åtta när betygen kommer in. Mål, arbetsformer, tid, genomgång, redovisning, bedömning och koppling till skolans styrdokument gör att inga påhittade betyg sätts.
– Alla lärare utgår från samma kriterier och mål och eleven är delaktig i diskussionen hela vägen. Det går inte att slinka undan, säger Marie Jönsson.

För att undvika glapp mellan övergångarna i de olika stadierna har skolan utformat nivåbeskrivningar för ämnesområdena från förta till nioende klass.
– Vi har en grupp för extra stöd till elever i årskurs 6-9 också. Vi ger oss inte förrän alla klarar målen, säger Marie Jönsson.
Det finns klara kriterier för alla kunskapsnivåer och vilka förmågor man ska förvärva som elev.
Lärare och lever på skolan tycker modellen är bra.