Nästan var fjärde elev, 583 niondeklassare, saknade behörighet till gymnasiet i år. Men situationen har ändå blivit marginellt bättre det senaste decenniet.
Det menar åtminstone Anders Malmquist, stadsdelschef för Södra innerstaden och ordförande i den tjänstemannagrupp som samordnar skolverksamheten i Malmö.

Stadsrevisionen har däremot – i tio års tid – påpekat bekymret med att många av stadens elever inte kvalificerar sig till gymnasiet.
– Trots de ökade resurserna har resultaten inte blivit bättre, konstaterar Lennart Håkansson, stadsrevisor.
När Anders Malmquist talar om att det blivit marginellt bättre avser han Malmöelevernas totala resultat.
I de så kallade storstadsstadsdelarna fortsätter resultaten nedåt.
I Rosengård saknade mer än varannan elev behörighet förra året, vilket är sämre än för tio år sedan.
I Södra innerstaden har behörigheten gått ned från strax över 70 procent till strax över 60 procent.
I Fosie sjunker också behörigheten och ligger klart under snittet för riket.

Föräldrars inkomst och utbildning spelar stor roll för hur eleverna lyckas, säger Anders Malmquist.
För att kompensera detta fördelas resurser om från stadsdelar med bättre skolresultat till de med sämre.
Malmö kommun har också satsat på att öka lärartätheten.
Så varför lyckas man inte vända trenden?
Anders Malmquist säger att skolan inte kan ses som en isolerad del. Malmö måste arbeta hårdare med att öka sysselsättningen och minska trångboddheten i storstadsstadsdelarna.
Mycket återstår att göra.
Därför har kommunstyrelsen nu satsat på så kallade "områdesprogram",
Dessa tar fasta på just samordning av resurser och kommunala och icke-kommunala aktörer, berättar Anders Malmquist.

Varför har inte detta skett tidigare?
– Att man inte gjort det tidigare får inte vara ett hinder för att göra det nu.

Anders Malmquist tror även att förväntningar påverkar hur väl elever lyckas i skolan.
Utomeuropeiska flyktingar har ofta lägre utbildning och en annan syn på utbildning. Därför har barnen svårare att lyckas.
Bosnierna har däremot etablerat sig,säger han.
– I forna Jugoslavien finns uppfattningen att utbildning är något viktigt.
Ungdomar från Afghanistan sticker också ut.
– Deras familjer har satsat mycket pengar på att skicka hit dem. På grund av förväntningarna kämpar eleverna hårt i skolan.
I Södra innerstaden har man tagit fasta på förväntningar och incitament. Man har inrättat något som kallas "250-taggare".
Den som får ett betyg där meritvärdet överstiger 250 poäng får sin bild upphängd på skolan, ett diplom och 250 kronor.
– Gruppen växer. Det är den goda förebildens makt.

Annette Lawesson är rektor för IV-gymnasiet Bellevue.
Här samlas elever med den tuffaste uppförsbacken.
Eleverna ska vara där i ett år. Men ungefär hälften stannar kvar i två, tre eller till och med fyra år.
När IV-gymnasiet startade för fem år sedan förväntades hundra elever.
Det kom 279 stycken.
Vad händer med de elever som inte kvalificerar sig till ett program?
– Jag ser allt yngre personer etablera sig i gäng, redan i 13- 14-årsåldern.
Men Annette Lawesson oroar sig mest för de elever som helt saknar drivkraft.

De som bara ligger hemma på soffan?
– Ja, de som gett upp. På sätt och vis är det en större katastrof än kriminalitet.
Annette Lawessons främsta recept för att vända den negativa trenden är en engagerad lärarkår.
– Lärare måste få högre status och högre löner.
Elever kan inte drivas fram med piska, utan genom uppmuntran.
– När det är huggsexa om madrasserna på golvet där hemma är det inte så lätt att säga: gå hem och läs läxorna!
Hon anser att det saknas helhetsgrepp för att lösa problem som bottnar i utanförskap.
– Man borde gå igenom våning för våning, bostad för bostad, i husen på till exempel Ramels väg. Analysera behoven som finns.

På Lärarförbundet i Malmö slår man fast att misslyckandet i skolan är en resursfråga.
– Det finns inte brist på engagemang. Lärare gör mer än vad resurserna tillåter, säger Roine Selind, ordförande.
Han anser att lärarkåren får bära hundhuvudet för andra misslyckanden i samhället, som återspeglas i skolan.
– Hur tusan ska elever kunna få läxro i trångbodda områden?
Han vill dessutom att skolan ska få vara en frizon för besparingar.
– Politikerna säger att skolan är framtiden. Retoriken finns där, men man agerar inte efter den.