Det är svårt att säga vilket som är värst: att Expressen på valdagen har en förstasida där en valsedel trampats ner i rännstenen, eller att samtliga partiledare för allians och rödgrön opposition låtit sig fotograferas med denna förstasida. Inte en enda gjorde det självklara och reagerade mot detta förakt för demokrati och svenskt valsystem.
Inte heller har någon av partiledarna efter valet uttryckt respekt för valresultatet. Statsminister Fredrik Reinfeldt som vunnit trovärdighet för ett statsmannaaktigt uppträdande, har tvärtom gång på gång uttalat brist på respekt för väljarnas beslut. Han har inte tagit avstånd från politiska huliganismen i media och det offentliga rummet. Därmed har han snabbt förminskat sin egen position och ställning.
En enda politiker har uppträtt med demokratisk värdighet, nämligen talmannen Per Westerberg.
Man kan tycka vad man vill om det nya riksdagspartiet Sverigedemokraterna. Men att partiet fått stöd av knappt sex procent av väljarna är ett faktum som måste respekteras och hanteras.
Om Sverigedemokraterna fått 20 procent eller mer kunde man ha förstått den kris- och kaosstämning som nu råder. Då hade det varit motiverat att diskutera breda okonventionella koalitioner. Men det handlar om ett parti som lyckats få 20 mandat av totalt 349, ungefär lika många som vänstern och kristdemokraterna.
Den masshysteri som drabbat landets ledande politiker bottnar i besvikelse och ilska. Man gjorde en medveten satsning på att knäcka uppstickarpartiet, men besegrades.
Kommer någon ihåg hur det var efter förra valet? Då var samtliga partier upprörda över att Sverigedemokraterna fått 2,9 procent av rösterna. Detta skulle inte upprepas, hävdade man, nästa val skulle man "ta fajten". Men när det åter drog ihop sig till val hade alla partier ändrat sig, fajten skulle inte längre tas.
Varför? Sannolikt därför att partiernas ingående analyser visat att det kunde vara riskabelt. Därför chansade man än en gång på gamla, beprövade metoder: tystnad, skrämselpropaganda, passivt stöd till politisk huliganism och öppet hot. Dagen före valet påstår Sveriges statsminister att Sverigedemokraternas väljare inte älskar Sverige.
En besviken moderat i Östergötland uttalar i media att "nationalrasisterna" "stulit" hans mandat. Det groteska uttalandet speglar tyvärr en uppfattning som verkar ha slagit rot i de traditionella partierna: att det är de och inte väljarna som äger Sveriges riksdag. Man kan nog misstänka att en och annan väljare velat tala om att det faktiskt inte förhåller sig så.
Statsminister Fredrik Reinfeldt gör klokt i att snabbt försöka återgå till sin tidigare roll, som vis och mogen statsman. Det är en sak att uppträda som statsman, höjd över snäva partiintressen när ens position inte är hotad, men det kräver mer av styrka, självövervinning och diplomatiskt handlag när man inte sitter helt säkert i sadeln. Alltså upp till bevis, Reinfeldt. Börja med att visa respekt för väljarna, med att ta avstånd från odemokratiska metoder, med att försvara yttrandefrihet och demokrati. Det är förutsättningen för att kunna fungera som hela landets statsminister.