Så låter det alltid, oavsett vad finansministern heter.
Politiker måste vara optimistiska när de formulerar sina budskap till medborgarna. Bakom stängda dörrar sägs det nog en del svartare sanningar.
Alliansen vann valet 2006 på arbetslinjen. Den spelade också en central roll i årets valrörelse. De rödgröna hade inget riktigt eget formulerat alternativ utan ägnade sig mest åt att kritisera att arbetslinjen inte gett tillräckliga resultat, att sysselsättningen minskat och arbetslösheten faktiskt ökat under regeringen Reinfeldts tid vid makten. Ändå ansåg väljarna att regeringen hade större trovärdighet när det gäller möjligheten att klara jobben.
Jag tror tyvärr att en realistisk bedömning måste sluta i att situationen på arbetsmarknaden kommer att vara sämre vid valet 2014 än den är nu. Ingen förhoppningsfull politisk retorik kan dölja att de krafter som verkar negativt är starkare än de positiva.
Under 90-talskrisen i början av 90-talet föll sysselsättningen mer än den har gjort hittills. Ändå var krisen den gången till stor del hemlagat svensk. Nu har vi en djup kris i världsekonomin som kommer att vara i många år till, vilket slår långsiktigt negativt mot jobben. Den långsiktiga trenden på arbetsmarknaden är att jobben minskar. Allra högst sysselsättning hade vi år 1990, med nästan 4,5 miljoner jobb. Dit kommer vi inte att nå ens med Anders Borgs optimistiska förutsägelser.
Från 1950-talet har den privata sektorn inte skapat några nya jobb enligt beräkningar av nationalekonomen Dan Johansson. Sysselsättningsökningen har berott på att vi expanderat den offentliga sektorn och därmed nått världens högsta skattetryck.
Dan Johanssons slutsats är dessutom att "svensk ekonomi står inför en svår utmaning: att skapa privat sysselsättning i en omfattning och takt som den inte förmått göra det senaste halvseklet."
Vad talar för att det skall lyckas?
Krafterna som driver fram ökad arbetslöshet är i dag större än någonsin tidigare i synnerhet för att arbetslinjen ökar utbudet av arbetssökande.
* Stor öppen ungdomsarbetslöshet som växer när stora ungdomskullar söker jobb.
* Stor dold ungdomsarbetslöshet genom rekordintag i högskolorna.
* Kampen mot utanförskapet som gör att långtidssjukskrivna blir arbetssökande.
* Ökad andel äldre arbetskraft som stannar kvar längre i arbetslivet av rädsla för att pensionerna inte skall räcka, samt att de många 40-talisterna följs av få pensionsmässiga 50-talister.
* Jobless growth, tillväxt som inte ger nya jobb.
* Outsourcing av jobb till låglöneländer som att Volvo S 60 och Saab 9-5 och 9-3 skall tillverkas i Kina.
Listan kan göras ännu längre. Tyvärr verkar politikerna leva i något slags drömvärld och inte inse situationens allvar. Min prognos är att valrörelsen 2014 kommer att utspelas under en arbetslöshetskris som är den värsta i modern tid.