Sverige i allmänhet och Skåne i synnerhet är ovanligt hårt drabbat när det gäller skolbränder. Patrick van Hees, som är professor i brandteknik.
Han berättar att hans utländska kolleger blir mycket förvånade när han berättar om sitt arbete. I många andra länder är bränder på skolor inget problem överhuvudtaget.
– Skolorna i Sverige är väldigt öppna. Ungdomar samlas ofta där även på kvällarna och då kan det som börjar med mindre klotter utvecklas till en anlagd brand, säger Patrick van Hees.

– Mitt arbete ingår i ett större projekt, som även omfattar beteendevetare i Malmö och Göteborg.
I Malmö tittar forskarna på om man kan förutse bränderna med hjälp av vissa indikatorer, exempelvis förekomst av klotter och annan skadegörelse. Med hjälp av den kunskapen kan insatser sättas in innan det är för sent.
Beteendevetarna i Göteborg är mer inriktade på varför ungdomar tar steget att tända eld på en skola, ofta på den skola där de själva går. Vilken bakgrund och vilka faktorer är det som styr deras beteende?
– Skolan är nyckeln till ungdomarnas framtid och ändå ger de sig på den, konstaterar Patrick van Hees.
Själv granskar han skolornas larmsystem, byggmaterial och förekomsten av övervakningskameror.

– Jag kommer också att titta på vilka erfarenheter man har av rörelsedetektorer som mäter infraröd strålning. Det har man bland annat installerat i Eslöv, säger Patrick van Hees.
Han konstaterar att skolbränderna ofta får stora följder, vilket bland annat beror på att räddningstjänsten påbörjar sin insats när det redan är för sent.
Även om brandmännen är på plats i ett tidigt skede är det inte säkert att släckningen startar på rätt ställe.
– Det finns direktionssystem som kan lösa det problemet. Man kan spika upp en kabel längs med fasaden som slår larm vid en viss temperatur. På så sätt kan man få en bild av var det började brinna.
– Ett annat sätt att upptäcka bränderna tidigare är att placera rökdetektorer på vinden. När branden har spridit sig till vinden är det ofta för sent. För ventilationens skulle är det bra att det är öppet på vinden, men det innebär också att det är fritt fram för rökgaserna att sprida sig, säger Patrick van Hees.

– Killebäcksskolan i Södra Sandby är ett exempel på en häftig vindsbrand.
När nya skolor byggs tänker man allt mer på att använda material som står emot bränder bättre.
– Samtidigt halkar de äldre skolorna efter. De byggdes i en tid när det här problemet inte fanns.
Patrick van Hees förklarar att det är tekniskt möjligt att helt stoppa skol-bränderna, men prislappen skulle bli extremt hög.
– En viktig del av mitt arbete att väga nyttan av åtgärderna mot kostnaderna, säger professorn.