Debatten som tagit form efter det muslimska terrorattentatet i Stockholm kännetecknas av undfallenhet och feghet att faktiskt diskutera det verkliga problemet. Man gör som man brukar göra – man påpekar att dessa terrorister misstolkar islam, att deras handlingar inte är i enlighet med de muslimska texterna och att deras handlingar endast ska ses i ljuset av psykisk störning eller någon oförklarlig extremism som på intet sätt har med den fredliga religionen islam att göra.

Med andra ord ska man i Sverige diskutera allt annat än just islam, trots att terroristens handlingar motiveras av Koranen, haditherna och sharia – de tre allra mest grundläggande texter inom islam. Felet som görs, medvetet i vissa fall, är att man till varje pris ska friställa en ideologi från ansvar och alltid skylla på "individen" och genom att göra detta dödar man all analys om varför dessa saker sker.

Debatten blir bara trams med andra ord då man inte diskuterar de verkliga anledningarna till terroristens handlingar. Islam har i många år fått denna typ av frikort. Hade någon utfört en våldshandling och varit medlem i någon nazistisk organisation hade media och politiker inte tvekat en sekund att diskutera mannens ideologi och varifrån han fått motiveringen till sina handlingar. Det sker inte när islam är inblandat, de har en skyddad status i debatten.

Visst finns det variationer inom islam men trots vissa skiljaktigheter är de mest grundläggande frågorna gemensamma för alla lagskolor inom islam. Det är också så att sharia – muslimsk lag som är i strid med den svenska grundlagen på väldigt många punkter – är att anse vara "mainstream" islam med påtagligt stöd bland världens muslimer.

Sharia är en totalitär syn på världen. Den gör anspråk på att diktera alla delar i en människas liv; både det publika och det privata. Att ha den fluffiga "dialogen" som så ofta i Sverige hjälper inte. Det hjälper inte heller att ignorera att diskutera just sharia i fallet med vår första självmordsbombare – det är grundläggande för att förstå varför det skedde och med de kunskaperna förebygga och förhindra framtida attacker. Kampen för sharia kan göras våldsamt och öppet, men det kan också göras stillsamt och dolt, något som Robert Spencer kallar för "stealth jihad". I detta fallet var det det förstnämnda men den andra varianten pågår dagligen. Syftet är i vilket fall detsamma.

Självmordsbombaren i Stockholm var ingen galning och han var inte fattig och utstött som vänstern och islams apologeter brukar anföra när det kommer till självmordsbombare. Han misstolkade inte islam, han levde i enlighet med de allra mest grundläggande dokument som finns inom islam och han följde deras profet Muhammed i ord och handling. Att politiska ideologier kan motivera och uppmuntra folk att begå vissa handlingar är det få som bestrider - förutom när det kommer till islam. Varför får de komma undan kritisk granskning, men ingen annan?

I fallet av den första självmordsbombaren i Sverige är det tveklöst så att islam är hans drivkraft och motivering. Debatten måste alltså inrikta sig på islam. Görs inte det kommer Sverige inte lära sig någonting och vara helt oförmögna att möta nästa hot.

Ted Ekeroth
Kommunfullmäktigeledamot
Sverigedemokraterna i Lund