| Kultur & Nöje | Sport | Opinion | Personligt | Blogg | Webb-TV | Bostad | Lagfarter | Motor | Väder | RSS |
Fast vinterjackan är allt för liten och sliten, säger flickan till sin mamma: "Det gör inget. Jag behöver ingen ny". I en av Rädda Barnens tidigare undersökningar om barnfattigdom säger en tioårig pojke "Fattigt liv är dåligt. Det är ett fuskigt liv att vara rik".
Idag presenterar Rädda barnen en ny rapport – och vi ser en fortsatt ökning av barn som skulle kunna uttrycka sig så här.
Under den senaste mandatperioden har den fattigaste tiondelen av befolkningen fått sina disponibla inkomster sänkta med 5 procent samtidigt har den rikaste tiondelen blivit mycket rikare. Riksdagens utredningstjänst presenterade under 2010 en rapport som visar att andelen fattiga barn har ökat med otroliga 50 procent sedan regeringen tillträdde år 2006. Detta är barn som tvingas tacka nej till kalas, avstå presenter, kläder och fritidsaktiviteter som de flesta tar för givna.
Samtidigt som 100 000 jobb har försvunnit har regeringen dragit ned på vuxenutbildning, försämrat a-kassan och sjukförsäkringen, med följd att en halv miljon människor står oförsäkrade vid arbetslöshet och flera sjuka nu också blivit fattiga. I många av dessa familjer finns det barn som betalar ett ohyggligt högt pris. Svårast är det många gånger för barn till ensamstående föräldrar och dubbelt upp för dem med utländsk bakgrund. Om det vittnar Rädda Barnen men också Sveriges makalösa föräldrar och organisationen Majblomman.
Forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan barns materiella välfärd och deras tillgång till andra rättigheter såsom utbildning, boende, sociala nätverk och hälsa.
I Malmö har vi kämpat mot barnfattigdom i många år och vi har en negativ särställning. En förklaring är en historia med relativt hög andel av befolkningen med låg utbildning och låg förvärvsfrekvens. Men sedan slutet på 90-talet har vi sett en långsam positiv förändring, tills nu under de senaste åren då socialbidragsberoende ökat i mer än 90 procent av landets kommuner.
Vi har fattat en rad beslut för att motverka de negativa effekterna. Vi fördelar mest resurser till de stadsdelar som har störst behov och vi har förstärkt socialtjänsten i skolan. Vi erbjuder fler timmar i förskolan till barn med arbetslösa föräldrar. Vi har också avskaffat alla avgifter i skolan, så att ingen ska behöva låtsas vara sjuk för att de saknar pengar till studiebesök och matpaket. Vi har satsat 50 miljoner på IT i skolan, vilket har inneburit att fler barn har tillgång till en egen dator. Dessutom har vi har avsatt 50 miljoner på särskilda jobbsatsningar för unga och vi prioriterar tidiga, förebyggande insatser. Som arbetsgivare har vi infört rätten till heltid. Just nu förbereder vi ett beslut att sänka förskoleavgifterna för de malmöbor med lägst inkomster och vi är på väg att införa barnomsorg på natten, vilket vi vet är något som efterfrågas, inte mist av ensamstående föräldrar.
Tyvärr ser vi att femklövern i Region Skåne fortsätter ta ut avgifter i barnsjukvåden. Detta trots att de fattigaste barnen inte längre efterfrågar den vård de behöver. Detta trots att ohälsa och fattigdom hör ihop.
Som första kommun i landet tillsätter Malmö en kommission för att utjämna de sociala hälsoklyftorna. Till kommissionen knyts några av de bästa forskarna och andra engagerade med fokus på barn och ungas uppväxtvillkor. I mars kommer en motsvarande Europisk kommission till Malmö för erfarenhetsutbyte. Kommissionen består av tillexempel professor och nobelpristagare Amartya Sen, som har gjort viktiga analyser kring fattigdom och Michael Marmot, som lett WHOs globala arbete mot hälsoklyftor.
För att få bukt med fattigdomen i världen, i Sverige och i Malmö krävs engagemang på alla nivåer. I grunden handlar det om att skapa arbete, satsa på utbildning och se till att det byggs bostäder och att det finns skyddsnät som inte stigmatiserar.
2010 var det Europeiska året för fattidomsbekämpning och det var också året då den svenska regeringen började trixa med statistiken och förneka att barnfattigdomen växer. Det var året då regeringen Reinfeldt svingade EUs ordförandeklubba och unionens fattigdomsmål, som inbegrep ojämlikhet slopades.
Det duger inte att tala om barns lika rättigheter och samtidigt fatta beslut som direkt försämrar villkoren för många föräldrar och deras barn. Min förhoppning är att Rädda Barnens rapport idag väcker dem som inte vaknat. Låt 2011 bli året då barnperspektivet genomsyrar alla politiska beslut!
Katrin Stjernfeldt Jammeh
Kommunalråd (S), Malmö
Skola, trygghet och välfärd
Missa inte vår kompletta tv-guide!