Albert Einstein uttalade en gång att utan bin skulle mänskligheten inte överleva mer än fem år. Utan bin att pollinera grödor – till mat, djurfoder, kläder och bränsle – skulle den mänskliga existensen snart vara hotad.

Och efter de senaste årens stora bidöd i världen har EU-kommissionen bestämt sig för krafttag. Miljontals kronor har böjts för forskning kring bidöden, för utredningar kring bekämpningsmedel och för stöd till både biodlare och lantbrukare.

– Det känns väldigt bra att EU väljer att peka med hela handen. Att man visar att det här är ett ytterst viktigt ämne och att man är villig att satsa pengar på att hitta lösningar, säger Michael Cornell, förbundssekreterare på Sveriges Biodlares riksförbund.

Förutom ett utökat "honungsprogram", där stödet till honungsproducenter i Europa nyligen höjdes med 25 procent, satsas det också på forskning kring bin, pollinering, honung och hoten mot dessa tre.

I Sverige har Sveriges Biodlares riksförbund länge sett intresset för biodling minska.– Och när biodlarna blir färre, blir också antalet bin det, säger Michael Cornell. För att vända trenden har man under en tid arbetat med att rekrytera nya medlemmar.
– Vi har arbetat mycket etodiskt – engagerat studieförbunden runt om i landet att hålla nybörjarkurser för biodlare och så vidare, säger Cornell.

De svenska biodlarna blir fler och fler.
– Två år i rad har medlemsantalet ökat med lite drygt hundra personer.
En mycket positiv utveckling konstaterar Michael Cornell och påpekar att allt fler kvinnor skaffar bin. 40 procent av de nya medlemmarna är just kvinnor.

– Det är viktigt att få fler att engagera sig i biodling – dels för att få fram fler bin till pollinering och dels för att öka mängden svensk honung. I dag producerar vi bara drygt hälften av den honung som konsumeras i Sverige, avslutar Cornell som tror att det positiva utvecklingen ska hålla i sig.
– Vi är på rätt väg.