I höst startar nämligen gymnasieutbildning för bussförare.

Det sägs att unga förare, i synnerhet män, är överrepresenterade när det gäller fordonsolyckor.
Så det är kanske inte så märkligt att man hukar sig en smula inför det faktum att knappt vuxna ska ratta många ton buss i hetsig stadstrafiken.
För så kommer det snart att bli.
Riksdagen har nämligen beslutat att sänka körkorts-åldern för buss från 21 år till 18 år.
Tre sydskånska gymnasier, varav två i Malmö och ett i Sjöbo, har därför greppat möjligheten att starta bussförarutbildningar.
På Framtidsgymnasiet i Malmö planerar man för övningskörning under praktikperioderna.
– Det är fullt möjligt lagmässigt, säger Per Vilhelmsson, biträdande rektor.

Så vi får alltså se gröna stadsbussar med övningsskyltar?
– Ja, rödvita skyltar. Det kan säkert se lite roligt ut.
Att det skulle vara mindre säkert med unga förare avfärdar Per Vilhelmsson.
– Det är samma sak som att vi låter unga förare köra lastbilar på 60 ton. De sätter inte fler ekipage i diket än äldre förare.
Han säger att det handlar om rätt utbildning. Och rätt utbildning ska Framtidsgymnasiet – i samarbete med branschen – tillhandahålla.

– Vi har flera år på oss att få in rätt körbeteende.
Göran Roos, studie- och yrkesvägledare, tror att en gymnasieutbildning är en bra grund att stå på som bussförare.
Man har gjort ett tidigt val och inte "halkat in på ett bananskal" i vuxen ålder.
– Väljer man bussförarutbildningen tyder det på ett intresse.
Under utbildningen lär man sig inte bara att ratta utan även att mecka. Eleverna får med andra ord en god kännedom om fordonets konstruktion.
Hur är det med "anger management", förmågan att kontrollera ilska? Finns det på schemat?
– Ja, service och bemötande ingår. Det är viktigt som bussförare. Att folk blir irriterade är frekvent förekommande.
Blott tjugo av 200 elever på Framtidsgymnasiet är tjejer. Alexandra Larsson, som går andra året, är elev-ambassadör och hjälper till att värva fler tjejer.

Varför hamnade du på ett fordonsinriktat gymnasium?
– Min styvpappa är åkare och min pappa kör liftdumper. Så jag har alltid varit intresserad av fordon.
Alexandra Larsson är inte särskilt intresserad av just bussar.
– Nej, jag lockas av hjullastare och grävmaskiner.
Varför?
– Att få sitta och gräva, bygga, göra sitt jobb. Jag vet inte. Det har alltid funnits där.

En tjej som däremot är intresserad av bussar är Maria Kristensson. Hon går i nionde klass på Vikinga-skolan i Lund och besökte Framtidsgymnasiet under lördagens Öppna hus.
Även i hennes fall har familjens intresse smittat.
– Pappa kör lastbil och min bror gick på det här gymnasiet. Min systers kille kör också lastbil.
Och din syster?
– Hon ska bli läkare.
Skulle du kunna tänka dig att gå bussförarutbildningen?
– Jag ska söka den. Jag vill inte gå någon annan utbildning.
Hur reagerar omgivningen på ditt gymnasieval?
– Man tycker kanske att det är lite "killigt". Men mina föräldrar stöttar mitt v al.
Det finns dock kvinnliga förebilder bland bussförare på nära håll.
Veolias representant på plats, Ingela Johansson, skolade om sig till bussförare i vuxen ålder.

Tidigare var hon lärare i bland annat spanska. Hon ville göra något nytt och blev rekommenderad att bli bussförare.
– Det kan jag väl inte, tänkte jag. "Varför inte", undrade någon.
– Ja, tänkte jag då. Varför inte?