– Det är dessutom fjärde året i rad med positivt resultat. Och andra året med positivt resultat för hälso- och sjukvården.
Regionen redovisar ett rekordresultat på drygt 1,1 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 290 miljoner för 2009.
Men det goda resultatet är delvis ett resultat av en bokföringsmässig förändring, med en övergång till ett annat redovisningssystem för pensionsskulden, fullfonderingsmodellen, vilket gav plus i resultatet 575 miljoner kronor.
Bokföringsmässig är också diskussionen om regeringens särskilda konjunkturstöd som gav Skåne 514 miljoner. Ursprungligen var det tänkt att redovisas över två år, men nu bokförs hela statsbidraget på 2010.

Det goda resultat handlar också om större skatteintäkter än väntat i Skåne.
Men femklövern lyfter inte bara fram ekonomin, utan framhåller också resultaten i vården.
Regionrådet Anders Åkesson (MP) pekar på en rad olika statistiska parametrar.
– 2005 var det mer än 12 500 personer som fick vänta mer än 90 dagar på operation eller annan åtgärd, nu är vi nere i 2 500.
Årsredovisningen pekar också på framgångar i arbetet med ökad tillgänglighet i vården. Men tittar man på akutsjukvård nådde man inte riktigt ända fram. 76 procent av alla patienter fick vård inom fyra timmar, men spännvidden mellan olika sjukhus var 60-90 procent.

När det gäller en annan av regionens huvudgrenar, pekar regionrådet Mats Persson (FP) på att resenärerna varit hårt prövade med två tuffa vintrar i följd.
– Aldrig har skåningarna tyckt så illa om kollektivtrafiken. Ändå ökade antalet resenärer i i fjol med sex procent, vilken var långt över vårt mål på tre-fyra procent. Trots vargavintrarna.
– Uppenbarligen upplever ändå många kollektivtrafiken som ett bättre alternativ än bilen.

Om 2010 var ett gott år är utsikterna betydligt mera osäkra de närmaste åren för Region Skåne.
– Den stora frågan är hur skatteintäkterna utvecklas. Där är vi beroende av exportindustrin, och vi ser ju en osäkerhet både i Nordafrika och Japan, säger Pia Kinhult.