• Mopedbrand utanför McDonalds – mopedägaren får direktiv om att gå in och fråga efter en brandsläckare i restaurangen.


• Gasolbrand i gräsmatta – en grupp grannar uppmanas ta fram Gardenaslangarna och göra en gemensam släckinsats.


• Brand i papperskorg – uppringaren ombeds gå in i närmaste butik och be om en spann vatten.

Så lyder några verkliga exempel, där larmbefälen under 2010 fick allmänheten att göra jobbet, så att brandmännen kunde stanna kvar på stationen med beredskap inför större händelser eller fortsätta göra hembesök i förebyggande syfte.

Dadi Thorsteinsson, analyssamordnare på Räddningstjänsten Syd, uppger att larmbefälen har funnits i ett och ett halvt år. De har närkontakt med SOS-Alarm och tar vid behov över larmsamtalen.
– Vi räknar med att larmbefälens insats under förra året ledde till mellan 400 och 500 färre utryckningar, även om det är en grov uppskattning, säger Dadi Thorsteinsson.
Tidningen har pratat med andra källor, som anser att det rör sig om betydligt mer än 600 stoppade utryckningar, eftersom SOS också har börjat sålla hårdare innan larmbefälen kopplas in.

Räddningstjänsten Syd – som omfattar Malmö, Lund, Eslöv, Kävlinge och Burlöv – har de senaste åren bedrivit ett omfattande förebyggande arbete.
Det har fått stor uppmärksamhet och har varit framgångsrikt, inte minst på Rosengård i Malmö, där såväl antalet bränder som hoten mot brandmännen har minskat kraftigt.
Dessutom visar annan statistik att antalet trafikolyckor minskade, vilket också lett till färre utryckningar. Det dåliga väglaget bidrog till att göra olyckorna mindre allvarliga.

Det har även införts en tuffare policy när det gäller översvämningar. Räddningstjänsten Syd rycker i princip bara ut när en läcka håller på att förvärras, vilket innebär att husägare med stillastående vatten i källaren hänvisas direkt till sitt försäkringsbolag.

– Visst händer det att vi åker på översvämningar, men om det är många drabbade samtidigt har vi inte möjlighet att vara överallt, säger Dadi Thorsteinsson.
Främsta anledningen till att brandmännen rycker ut allt mer sällan är larmbefälens telefoninsatser.

– Tidigare gick SOS in i sina larmplaner och då var det mer etta-nolla, allt eller inget, säger Mats Strer, inre befäl på räddningstjänsten.
– Larmbefälen har lång erfarenhet som brandmän och kan uppmuntra den enskilde att göra något själv.

Dadi Thorsteinsson konstaterar att många situationer går att lösa via telefon.
– Vi får väldigt mycket positiv feedback på larmbefälens insatser. Det är många uppringare som tycker att ärendet har löst sig på bästa tänkbara sätt, säger Dadi Thorsteinsson.
– Man måste tänka på att vi på räddningstjänsten alltid är tvåa på larmet.