Det största miljöproblemet för de flesta museer, gallerier och kulturinstitutioner är förbrukningen av elektricitet.
– Jag har gjort "carbon footprints" (räknat ut vilket koldioxidavtryck det lämnar) på 24 museer i Storbritannien. Så mycket som 60-70, ibland 80 procent av museernas "carbon footprints" härrör sig från elektriciteten och oftast är de inte medvetna om det. Att hålla koll på elräkningen är inte vad museipersonal och gallerister vill ägna sig åt, säger Rachel Madan.

Ett museum upptäckte till exempel att de lade 70 000 pund årligen på el för den tekniska utrustningen, och lyckades sänka sin kostnad med 14 procent, bara genom en ökad medvetenhet. Ett annat att det inte behövdes luftkonditionering i alla utrymmen, de krav på hur konsten skulle förvaras var uppfylld ändå, visade närmare mätningar av inomhusklimatet.
– De flesta museum jag arbetat med har kunnat sänka sin elanvändning med tio procent första året, utan att göra några investeringar, förklarar Rachel Madan.

Sin första professionella kontakt med kulturvärlden fick hon för tre år sedan, när hon började arbeta med ett ekologiskt hållbarhetsprogram för Tate Galleries i London. På två år lyckades museet sänka sin elkostnad med tio procent och när man nu gör en stor tillbyggnad är miljötänket med redan från början.
I dag arbetar Rachel Madan uteslutande med museer och kulturinstitutioner och hon är övertygad om att besökarna på sikt kommer att tvinga dem att tänka mer ekologiskt hållbart.
– Går du på en restaurang i dag och ser att de inte källsorterar sitt skräp reagerar du negativt, du kan turista miljövänligt och bo på "gröna" hotell. Miljömedvetenheten ökar.

Hur stora miljöbovar de svenska museerna är har hon inga siffror på, men hon tror att inte skillnaden i elförbrukning är så stor.
– Men Sverige har ett bättre elnät och använder mer elektricitet från vind- och vattenkraft än Storbritannien, så svenska museers miljöpåverkan är nog mindre, gissar hon.
Därmed inte sagt att det inte finns utrymme för förbättring.

Eftersom elförbrukningen är den största boven, och den som är lättast att påverka, är det också där hon uppmanar museerna att börja sitt miljöarbete.
– Jag brukar fråga museerna: vad vill ni lägga pengarna på, elräkningar eller konst? Ekologisk hållbarhet är en prioriteringsfråga, säger Rachel Madan

Men det finns andra områden där museet påverkar miljön negativt. Ett sådant är transporter, till exempel när konst flyttas från ett museum till ett annat.
– Vi granskade en enstaka utställning och fann då att transporterna stod för 25 procent av dess "carbon footprint". Kanske är det dags att undersöka vad som händer om man i stället för fyra stora utställningar per år nöjer sig med två och arbetar mer aktivt med dem? Skulle det verkligen innebära att museet får färre besökare?

Att underlätta för besökare att hitta information om allmänna kommunikationsmedel till och från museet och göra det lättare för dem att källsortera sitt skräp är andra insatser museer kan göra för att bidra till en bättre miljö, konstaterar Rachel Madan.
– Men jag vill verkligen inte förespråka att vi kryper tillbaka till grottorna och aldrig åker någonstans. Konsten är en del av det som gör oss till människor, säger Rachel Madan.