Han sjösatte bloggen i augusti förra året, sedan han fått upp ögonen för dess danska förlaga (som både utsetts till en av världens tio bästa modebloggar av den brittiska tidningen The Guardian och en av världens 100 bästa bloggar, alla kategorier, av likaledes brittiska The Times).

– Jag tyckte att det kändes som en bra idé, detta att försöka jobba med de underliggande värderingarna när det gäller att cykla. Att försöka omvärdera bilden av cyklisten, som gärna framställs som en lite löjlig figur. Antingen som någon som är för fattig för att köra bil, eller som en friskus i löjliga sportkläder. Cycle Chic vill ge en annan bild, en bild av människor i vanliga kläder, som cyklar och mår bra.

Och däri består alltså bloggens grundbult. Estetiskt tilltalande snapshots av människor som svischar förbi på sina cyklar. Hittills har bara en av de hundratals personer Olof Blomqvist fotograferat uttryckligen sagt att han inte vill att bilderna ska publiceras. Majoriteten av de fotograferade hinner dock aldrig ens lägga märke till att han står där med sin kamera, trots att hans 50-millimetersobjektiv gör att han måste stå hyfsat nära.
– Det finns en väl synlig e-postadress på bloggen, dit man kan höra av sig om man vill att bilderna ska plockas bort, men det har än så länge aldrig hänt.
Den positiva tonen är en viktig del av konceptet.
– Cykelfrämjande verksamhet tenderar ibland att bli lite negativ, med gnäll om cykelbanor som borde göras bredare och sådär. Cycle Chic, däremot, är bara positiv. Vi vill lyfta fram hur bra det funkar att cykla i Malmö och Lund, och hur kul det är. Det är mer "kolla här, vilken fin cykelväg!".

Enligt Olof Blomqvist finns i nuläget ett femtiotal upplagor av Cycle Chic i städer över hela världen.
– Även i USA, faktiskt, trots att vardagscykling annars är ett helt främmande fenomen där. När jag var i San Francisco, och vi skulle cykla över Golden Gatebron, blev vi tillsagda att cykla väldigt försiktigt förbi alla brons fotgängare, eftersom många amerikaner aldrig någonsin har sett en vuxen människa på cykel, och därför kunde bli väldigt rädda. Det låter helt absurt i våra öron, men i de stora amerikanska bilstäderna finns det helt enkelt ingen som cyklar.

När Olof Blomqvist inte bloggar jobbar han som miljökonsult på Lundabaserade Cleantech Scandinavia. Vägen dit var emellertid lång och vindlande. Efter gymnasiet läste han ekonomisk historia, nationalekonomi och statistik, vilket visade sig vara en knepig kombination att sälja in hos potentiella arbetsgivare.
– Jag trodde att nationalekonomi var ett ämne som var efterfrågat inom näringslivet, men så var det ju inte alls, visade det sig.
Statistiken, däremot, var någorlunda attraktiv, och tack vare den fick han slutligen jobb på Skatteverkets callcenter, och därefter som a-kassehandläggare på Kommunal.
Men någonstans gnagde känslan av att det egentligen var något annat han ville göra med sitt liv.
– Så för fyra år sedan sa jag upp mig, och började läsa igen.

Den här gången föll valet på en masterutbildning med inriktning mot miljö och hållbarhet.
– Det var två väldigt roliga och bra år, sammanfattar han.
Men efter examen tog det stopp igen.
– Jag gick arbetslös jättelänge, och de enda jobb där jag blev kallad till intervju var paradoxalt nog olika statistikertjänster där de var intresserade av min gamla utbildning. Det var inte så kul.
Men i slutet av förra sommaren fick han äntligen napp. Tjänsten på Cleantech Scandinavia är förvisso en projektanställning på två år, men det finns hyfsade chanser till förlängning.
– Vi får helt enkelt se vad som händer.

Under tiden rullar bloggen vidare, i bildlig och bokstavlig bemärkelse. Ambitionen är förstås att successivt få upp besökssiffrorna, som i nuläget ligger runt 50 unika besökare per dag ("men det varierar ganska kraftigt, när den danska bloggen länkar till oss åker det genast upp till kanske 300 besökare"). En Malmöbaserad bloggläsare har hört av sig och erbjudit sig att på regelbunden basis bidra med Malmöbilder, ett samarbete Olof Blomqvist, som mest vistas i Lund, välkomnar.
– Dessutom planerar jag att på sikt utveckla textsidan av bloggen, med artiklar och intervjuer, och att försöka börja med videoinlägg.

På en punkt har han hittills valt att hålla en förhållandevis låg profil, nämligen i frågan om huruvida vuxna cyklister bör bära hjälm.
– Den köpenhamnska Cycle Chic är väldigt emot cykelhjälm. Mest för att hjälmen framställer cykling som något farligt, vilket det faktiskt inte är. Men i Sverige är det väldigt svårt att närma sig den här debatten.
Själv använder han aldrig hjälm, men vid ett par tillfällen har han faktiskt lagt ut hjälmbärare på bloggen.
– Men om man ska kvalificera sig trots att man bär hjälm måste man ha något alldeles extra.