En bra temperaturmätare brukar vara hur man bemöter Pride. Det finns fortfarande mycket kvar att göra i Sverige vad gäller föreställningar om hur man får vara och viktiga rättigheter.

Många vågar fortfarande inte komma ut av rädsla för omgivningens reaktioner. Unga hbtq-personer är de som mår allra sämst och löper störst risk att vilja begå självmord. Samhället är fortfarande format för de som väljer att leva i parrelationer enligt heteronormen. De som lever på annat sätt; ensamma, tillsammans med någon av samma kön eller fler än två, måste kämpa för att passa in. För transpersoner finns inte ens grundläggande rättigheter på plats ännu.

Dock finns det länder som har betydligt längre kvar. Endast fem europeiska länder har en könsneutral äktenskapslagstiftning, och endast tio länder tillåter samkönade par att adoptera. I bl a Polen och Lettland har det för bara ett par år sedan diskuterats att införa lagar för att förbjuda spridningen av positiv information om hbtq-personer.

Sedan mitten på sjuttiotalet anordnas det Pridefestivaler runtom i världen som en manifestation för hbtq-personers rättigheter. Bara i Europa kommer det i år att anordnas över 180 Prideevent. Bemötandet av Pride är som sagt ett bra test för att se hur långt ett land har kommit generellt och vad gäller hbtq-frågor i synnerhet. I Sverige och Stockholm är Pridefestivalen en stor folkfest som pågår i en hel vecka och avslutas med den årliga paraden. 40 000 personer deltar och nästan en halv miljon människor följer den längs med Stockholms gator.

Tyvärr är inte denna glada folkfest en bild vi ser i hela Europa. I flera länder motarbetas Priderörelsen av såväl de etablerade politikerna i parlament och kommunfullmäktige som av extremister på gatorna. I Ungern försökte man från politiskt håll för bara någon månad sedan stoppa den årliga paraden och i andra länder, som till exempel Lettland, är protesterna mot paraden både hotfulla och våldsamma. Utanför EU, men fortfarande inom Europa, ser det på vissa håll ännu värre ut; I Ryssland har det nu krävts en dom från Europadomstolen för att paraden över huvud taget ska få äga rum.

Att inte kränkas och diskrimineras på grund av sin sexuella läggning är en grundläggande mänsklig rättighet. Det är därför vår skyldighet att stötta de som inte lever i samma frihet som vi gör och vars största önskan är något så enkelt som att få vara sig själva. Det är till dem våra tankar och vårt stöd går idag!