Regeringen avser att genomföra ett mattelyft i höstbudgeten. 2,6 miljarder kronor omsluter det under åren 2012-2015.
Det är bra, goda kunskaper i matematik är grunden till kunskapsinhämtning även i andra ämnen. Det är också en avgörande komponent för att bland annat få fram framtidens ingenjörer och ekonomer.
Samtidigt får konstateras att regeringen och utbildningsminister Jan Björklund (FP) ägnar sig åt en viss grad av kreativ bokföring när de adderar ihop komponenterna och får fram summan 2,6 miljarder. Detta då en del av pengarna sedan tidigare varit aviserade. Nåväl innehållet är i slutänden det viktiga.
Och det finns trots att det är bra med satsningar på matematik ett antal frågetecken med regeringens förslag. I sann major Björklund anda handlar det om statlig styrning mot mer katederundervisning i helklass. Att höja mattelärarnas kompetens och förmåga att undervisa borde ligga i fokus, inte vilken undervisningsmetod lärarna ska använda sig av. Framför allt inte om det ska ske i helklass eller på annat sätt. Risken är uppenbar för fortsatt mekanisk inlärning utan att eleverna i slutänden förstår varför de gör vad de gör. Just det som Björklund säger sig vilja undvika.
Skolverket föreslog nyligen en stor satsning på fortbildning av mattelärarna där kollegialt lärande och tid att förkovra sig fanns med.
Med regeringens förslag tycks detta delvis vara lagt på hyllan vilket är beklagligt. I satsningen ingår även att öka antalet lektionstimmar i matematik. 120 timmar mer ska det bli från och med 2013. Klokt även om det finns frågetecken kring om lärarnas arbetsbörda ska öka eller fler lärare anställas.

Att regeringen satsar på matematik är som sagt positivt. Samtidigt går det inte att komma ifrån att det för samma pengar förmodligen gått att få bättre utväxling utan Jan Björklunds skygglappar.Johan Hammarqvist