2008 avslutade Åke Edwardson sin uppskattade deckarserie om kriminalkommissarie Erik Winter (åtminstone tillfälligt) med Den sista vintern. 2010 kom sedan romanen Svalorna flyger så högt att ingen längre kan se dem som Edwardson själv definierade som en "desperat kärlekshistoria". Här får man närgånget och gripande följa ett medelålders par vars enda barn ligger i koma efter en olycka.

I sin nya roman Möt mig i Estepona har Åke Edwardson återvänt till spänningen – även om kärlek och parrelationer finns med på ett hörn även här. Resultatet är en är en sparsmakade psykologisk thriller där Edwardson skickligt låter action och livsreflektioner samsas om utrymmet.

Huvudpersonen heter Peter Mattéus och lever det goda livet som framgångsrik reklamare i Stockholm. Han har en vacker fru som han älskar djupt liksom sina barn och naturligtvis bor de i ett tjusigt hus i ett stillsamt villaområde. Ett vadderat kuvert slår effektivt allt det perfekta i spillror.
Peter har nämligen ett ganska solkigt förflutet som ingen i hans närhet känner till. Det är ett förflutet med kopplingar till spanska solkusten, till ETA, till droger, vapen och våld. I och med att han får det vadderade kuvertet kommer det förflutna i kapp honom och han tvingas återvända till Spanien där han på något sätt ska betala tillbaka. Med på resan tvingas också frun Rita – fortfarande helt omedveten om sin mans innersta hemligheter.

Det är mycket som inte skrivs ut i Möt mig i Estepona, mycket som är gåtfullt. Åke Edwardson fokuserar i stället på känslor och stämningslägen och på att dra in läsarna i Peters allt mer desperata situation. Det intressanta blir inte heller att få veta exakt vad som har hänt utan det är istället att följa den välfångade och ödesdigra skildringen av hur det förflutna slår tillbaka och förvandlar idyll till fasa.

I spanska Estepona är det varmt och bländande ljust, det är turistidyll kontra mardröm och Åke Edwardson kan verkligen skildra det här. Mycket känner man igen från Winter-serien (som han också anknyter till vid ett par tillfällen) samtidigt som det här är sin alldeles egna historia.

Jag läser fångad, trollbunden utan uppehåll och även om slutet med sina väl många vändningar gör mig en aning besviken så är Möt mig i Estepona en välskriven och obehagligt fängslande berättelse om en man i fritt fall.