Får ingen ersättning

Av Christina Lucas/TT 10 SEPTEMBER 2011 10.56 (UPPDATERAD 14.36)

Det blir ingen ekonomisk ersättning till dem som utsatts för vanvård i fosterhem.
- Vi har övervägt det noga, säger barn- och äldreminister Maria Larsson (KD).

Fakta: Norge föregångare

Norge framhålls som ett föregångsland vad gäller ersättningar till fosterhemsbarn som behandlats illa under placeringen.


Rettferdsvederlag är en statlig ersättning till enskilda personer som farit illa. 2006 antog stortinget en anpassad form av ersättning för personer som varit placerade inom barnavården. Här sänktes beviskraven och större vikt läggs vid den enskildes egen berättelse.


I Norge finns även kommunala ersättningar som bygger på principen att kommunen är ansvarig för beslut om placering av barn, oavsett om det gäller en institution eller ett fosterhem i kommunen.


Snittersättningen från staten ligger på cirka 200 000 norska kronor och från kommuner på närmare 500 000.


Drygt 2 000 barnhems- och fosterhemsbarn har fått ersättning i Norge.


Källa: Upprättelseutredningen (SOU 2011:9)

Tusentals barn som placerats i fosterhem under 1900-talet vanvårdades och misshandlades. I våras föreslog en utredning att dessa barn, nu vuxna, skulle få en offentlig ursäkt och en rejäl ersättning av staten i form av 250 000 kronor vardera.


Trots utredningen, som tillsattes av regeringen, är nu regeringens slutsats att det inte på ett rättvist och rättssäkert sätt går att betala ut en ersättning till dem som utsatts för vanvård.


Svårt särbehandla

Ett av argumenten är att ersättningen bara skulle omfatta människor som utsatts för vanvård under åren 1920—1980.
- Det spänner över en väldigt lång tid. Och vi vet att människor och grupper i Sverige farit illa under den här perioden. Och det gör det svårt att särbehandla en grupp.


Om gränsen för ersättning dras vid 1980 innebär det att människor som utsatts för övergrepp efter det diskrimineras.
- Det skulle kunna innebära att en ung person som utsatts för övergrepp 1983 inte får den ersättning som den som utsatts för samma sak 1953, säger Maria Larsson.


Regeringen har också haft invändningar när det gäller beviskraven. Utöver placeringsbeslutet skulle beslutet om ersättning grundas på enskildas berättelser.
- Det skulle innebära att det är avsevärt lättare att få ersättning för en skada i förfluten tid än i nutid.


Staten ansvarig

Utredningen kom också fram till att det är viktigt att staten ber om ursäkt.
- Jag har förstått att det är väldigt betydelsefullt för många att en sådan ceremoni kommer till stånd. Regeringen har beslutat om en ceremoni och en inbjudan kommer att gå ut inom kort, säger Maria Larsson.


Staten har tidigare betalat ut ersättning till olika grupper.
- Men då har det handlat om att rättssäkerheten varit hög. Man har lätt kunnat avgöra om en person blivit lobotomerad, steriliserad eller hivsmittad.


Larsson tillägger att staten i de fallen varit direkt ansvarig för övergreppen genom lagstiftning eller myndighetsutövning.
- Jag är medveten om att vi genom att vi tillsatte en utredning också väckte förhoppningar. Vi har letat för att hitta en rättssäker och rättvis bedömning. Och vår slutsats är att det inte är möjligt.


Hon räknar med att inom kort återkomma med förslag för att öka säkerheten i samhällsvården av barn och unga för att förhindra övergrepp i framtiden.


Tänker inte gå på ceremoni

Peter Lindberg, en av de drabbade, är starkt kritisk till att ersättningen uteblir.
- Vi har blivit förnedrade och fortsätter att bli det, den här gången av regeringen, säger han till TT.


Att Maria Larsson och regeringen lovar en ceremoni där staten ber om ursäkt är en klen tröst, anser han.
- Vi är många som inte tänker gå på den där ceremonin, det är att göra sig till åtlöje.


Kommentarer
Max 200 ord. Debattregler
blog comments powered by Disqus
FLER NYHETER PÅ
Eurovision Song Contest
"Jag har sagt vad jag står för och gjort det jag kan, så jag är nöjd", säger Loreen med anledning av den azeriska kritiken mot hennes möte med organisationer som arbetar med demokrati och mänskliga rättigheter.  

Loreen om kritiken
från Azerbajdzjan

"Jag har sagt vad jag står för och gjort det jag kan."
Sångaren Olle Jönsson och gitarristen och låtskrivaren Christer Ericsson ser fram emot ytterligare många år med Lasse Stefanz.  

Lasse Stefanz om
de tuffa åren

Grabbarna i Lasse Stefanz kämpade sig igenom många hundår innan framgången var ett faktum. Nu kommer boken om bandet, som också släpper sin årliga maj-platta och sitt eget vin.
Eurovision Song Contest
"Jag har alltid jobbat mycket, men det här! Jag var på efterfesten efter Globen, men så fort kamerorna stängdes av så kramade jag de som jag har jobbat med och drog hem för jag visste att jag skulle upp och jobba dagen efter", säger Loreen som förbereder sig för sitt uppträdande i schlager-EM i Azerbajdzjan.  

Loreen fokuserar helt
på sin show

Anbuden haglar, men Loreen tar det kallt. Inför schlager-EM i Azerbajdzjan låter hon utländska medier vänta och ägnar all kraft åt sitt stundande framträdande. Allting måste sitta perfekt.
Samuel Johansson och Elias Bjerstedt är Emmett, som släpper sin debutskiva på onsdag.  

Mer stämning än sväng för Emmett

De inledde sin karriär med att ta sig till riksfinal i musiktävlingen Musik Direkt. Nu släpper Kristianstadskillarna sitt självbetitlade debutalbum.
David Lindgren slog igenom i Melodifestivalen i våras. Nu släpper han sitt debutalbum "Get started".  

David Lindgren lever drömmen

I och med Melodifestivalen har han fått det stora genombrott han så länge drömt om. Men albumaktuelle David Lindgren väljer att skynda långsamt.
Tipsa via SMS/MMS
Skånskan.se använder cookies, läs mer här.
WEBB-TV Nyheter, Nöje, Sport.
Vi utser Skånes bästa
Skånes bästa
BLÄDDRA I SKÅNSKA DAGBLADET
NYTT: E-tidningen nu en betaltjänst - men gratis för prenumeranter.
Vad är det på tv just nu?
TV-Guide Missa inte vår kompletta tv-guide!
Läs våra bilagor