– Om sagan inte stämmer överens med människors realiteter kan det slå tillbaka med stor kraft. Kreativitet, flexibilitet, mötesplatser och innovation är de ledord som ständigt upprepas för att tillskriva staden en ny identitet. Kommunikationsfolket har fokuserats på en quick fix. Man ska inte glömma att staden har stora sociala problem och en ökad segregation, som man inte alls vill nämna säger Veselinka Möllerström.

Hon har forskat kring Malmös framgångssaga ur ett kommunikationsperspektiv. I nio olika fokusgrupper har Veselinka Möllerström intervjuat Malmöbor om hur de känner igen sig i den nya bilden av sin stad.
– Det finns en hel del sårad stolthet bland de Malmöbor som i dag anser att den nya bilden av staden är exkluderande. Den gamla bilden av industristaden är passé. Alla band är klippta med det som var Malmö. Kockumiterna står mot kommunikationsfolket, och de senare har vunnit slaget om visionen. Ingen är emot omvandlingen som manifesterats i konkreta bevis som Turning Torso, Västra hamnen, Högskolan och bron. Men man har slängt den gamla identiteten på soptippen, säger Veselinka Möllerström.

1995 inträffade paradigmskiftet när Malmö ledande politiker med Ilmar Reepalu i spetsen samlade 1000 ledare för att ge dem i uppdrag att omdefiniera staden åt invånarna. De fick i uppdrag att förankra den nya visionen genom hela ledet ända ner på gräsrotsnivå bland de anställda. Man tog hjälp av smarta konsulter.
Stans skamfilade rykte som arbetarstad skulle bort. Många idéer hämtades från stadsforskaren Richard Florida, som snickrat ihop koncept som många andra gamla industristäder på dekis har anammat med framgång.

Veselinka Möllerström, som själv är kommunikationsvetare, konstaterar att Malmös kommunikatörer lyckats överträffa sig själva med att sprida sagan om Malmös fantastiska förvandling.
– Alla tjänstemän uttalar sig på samma sätt. De lyfter fram de positiva sakerna hela tiden. I vissa fall handlar det mycket om ord och lite handling. Men Malmöborna är stolta över sin stad och oroar sig också för de sociala realiteterna. Man undrar hur politikerna ska lösa utslagning och segregation, säger Veselinka Möllerström.
Hon tycker att bilden av det nya Malmö har fått för stort genomslag och att det är en väldigt entonig röst som förs fram i den offentliga kommunikationen.
– Det gör det dels svårt för andra röster att höras, dels uppstår problem där folk inte kan se sig som en del av framgångssagan, menar Veselinka Möllerström.
Besvikna Kockumiter tycker att man borde ge industristaden ett värde och inte bara racka ner på det förflutna. Stan har lagts tillrätta för redan resursstarka grupper och man glömmer sitt sociala ansvar.
–Omvandlingen uppfattas som elitistisk. Det har helt enkelt blivit för mycket av det goda. Det finns en risk i att förtroendet rubbas.

Veselinka Möllerström har inte intervjuat politiker. Bland de intervjuade finns studenter, boende i Västra hamnen, kulturgrupper, tidigare Kockumsarbetare, Rotary, Möllevångsgruppen och olika kollektiv.
Hennes forskning läggs fram i en avhandling vid Lunds universitet inom kort.