Sparbetinget läggs ovanpå en redan hårt ansträngd vård, vilket Skånska Dagbladet löpande har rapporterat om. Det saknas till exempel pengar till barnsjukvården och akutkliniken är hårt pressad på grund av en ständigt ökande patientström.

Den borgerliga majoriteten vill inför 2012 att Sus ska rationalisera verksamheten med två procent, vilket motsvarar 200 miljoner kronor. Till detta kommer ökade kostnader på 225 miljoner kronor för ny utrustning och nya läkemedel.
Hyrorna stiger också med 50 miljoner.

Bent Christensen menar att det i dagsläget inte finns några “heliga kor” för att nå det budgetmål som politikerna har satt upp. Han uppger att sjukvården aldrig förr har stått inför en liknande ekonomisk press samtidigt som medborgarnas efterfrågan på vård hela tiden ökar. Att i det läget och under så kort tid spara nästan en halv miljard på en budget på 10,5 under är en tuff utmaning.

En lång rad arbetsgrupper ska bildas för att se över hur vården kan rationaliseras. När det gäller akutkliniken diskuteras, förutom minskat öppethållande i antingen Malmö eller Lund, även att införa remisstvång. Ett sådan modell finns i Danmark. Bakgrunden är att 20-30 procent av alla patienter som söker till akuten inte är så sjuka att de behöver behandling. De skickas hem utan någon åtgärd.
Sjukhusledningen vill också undersöka om fler patienter kan tas om hand utanför sjukhuset, till exempel genom att mottagningar läggs ut på entreprenad, typ sköts av företag som Carema.

Personalchef Lisbeth Hedenius har fått i uppdrag att se om sjukhuset kan genomföra en “extraordinär nedläggning av befattningar”. Målet är att minska styrkan med 300 medarbetare. Inga yrkesgrupper är undantagna. En väg är att erbjuda äldre medarbetare avtalspension.

För 2011 har Lisbeth Hedenius haft i uppdrag att minska personalen med 400 personer, främst genom att dra ner på antalet vikarier. Kanske är läkarsekreterarna en yrkesgrupp som blir särskilt utsatt. I sparbetinget ingår en upphandling av ett journalsystem som bygger på röstigenkänning. Ett system håller på att handlas upp som innebär att en läkare kan läsa in en journal som sedan skrivs ut automatiskt, utan att gå via en läkarsekreterare som skriver rent.
Bent Christensen vill också spara genom att utnyttja fusionen av sjukhusen i Lund och Malmö fullt ut. Administrationen har till exempel minskats med 20 tjänster och i denna del finns mer att skära, resonerar ledningen. Vid årsskiftet kommer totalt 29 kliniker att vara sammanslagna. Det innebär färre chefer. Pengar kan också sparas genom att se över jourerna. Inom fler kliniker kanske det räcker med en bakjour för både Malmö och Lund istället för två.

Ytterligare ett sätt att minska kostnaderna är genom att lägga in färre patienter. På så sätt kan sjukhuset dra ner på antalet vårdplatser. Att fler kategorier sjuka erbjuds avancerad vård i hemmet är en väg för att nå det sistnämnda målet.
Läkemedelsbudgeten kan slutligen bli mindre ifall läkarna mer systematiskt väljer bort preparat som inte har en bevisat god effekt.