På julafton står han där i farstun, år efter år. Vi känner honom väl och vet hur han ser ut.
Men den moderna tomten har inspirerats av flera karaktärer från olika platser och tider, berättar Jonas Engman, folklorist på Nordiska museets arkiv.
– Redan under medeltidens mysteriespel – teaterpjäser som handlade om helgon och spelades på torgen – sågs två av tomtens förebilder, bocken och helgonet S:t Nikolaus. Senare blev julbocken någon som hälsade på i stugorna, uppförde en liten teater och retades med pigorna i stugan. Ofta var det några av traktens ungdomar som klädde ut sig till julbock. Under 1700-talet började bocken dela ut julklappar – i den mån man nu kunde tala om julklappar.

– Bocken kastade in saker i hallen, ett vedträ med ett nidrim på till exempel. Men under julen skulle man också vara from, så det hände att husbonden gav gåvor och mat till tjänstefolk och fattiga. Helgonet S:t Nikolaus var i verkliga livet ärkebiskop i Myra i nuvarande Turkiet på 300-talet, och känd för sin godhet.
– Men efter reformationen har vi ju inte haft några helgon, och därför har inte S:t Nikolaus varit så viktig för oss, säger Jonas Engman.

Desto viktigare har den gamla gårdstomten varit, han som enligt svensk folktro lever på bondgården och vakar över den. Han är liten som en femåring, bär skägg och luva och är inte vidare trevlig.
– Om man inte skötte sig kunde han ställa till det för en genom att till exempel flytta boskapen till granngården. Så det gällde att hålla sig väl med honom – till jul skulle man ställa ut ett fat med gröt för att blidka gårdstomten.
Han har bevarats genom Jenny Nyströms bilder och Viktor Rydbergs dikt Tomten.Den moderna tomten dök upp under sent 1800-tal när Sverige började importera tyskt och engelskt masstillverkat julpynt.

Där fanns bilder av den julklappsutdelande S:t Nikolaus, som i Sverige fick namnet jultomten.
– Men självklart har han påverkats till utseendet sedan dess av Disneytomtar och av den berömda coca-cola-tomten som dök upp på 1930-talet. Han har garanterat blivit fryntligare med åren, säger Jonas Engman.

En sak som skiljer den svenska tomten från de flesta andra är att han faktiskt är synlig. Medan de flesta andra tomtar kommer på natten och lämnar paketen i en strumpa eller under granen, knackar den svenska tomten på och lämnar över presenterna personligen.– Det kan ha att göra med att S:t Nikolaus utförde sina goda gärningar i smyg.
Den svenska tomten påminner ju mer om gårdstomten, som man ibland kunde skymta. Dessutom har vi ju haft julbocken som överräckt klappar.

Framtiden för den svenska tomten bjuder inte på några större förändringar, tror Jonas Engman.
– Jultraditionerna är otroligt starka och viktiga för oss. Egentligen är det otroligt hur mycket de har motstått förändring, trots en massa influenser utifrån. Man kan laborera med tanken att tomten rentav skulle regrediera i sin utveckling och börja likna sin förfader gårdstomten alltmer, om vi börjar uppfatta globaliseringen som ett hot och månar om att behålla vår egen särart, menar Jonas Engman.

Men att tomten skulle bli idealist och ta sitt ansvar för överkonsumtionen är inte troligt.
– Julen 1968 försökte några ungdomar skapa en tomte- och julklappsfri jul för uteliggare. Det var ett politiskt projekt som pågick i några år, men som snart sögs upp i medelklassens värderingar. Jag tror att vi kommer att fortsätta oja oss över konsumtionshetsen men handla ändå, säger Jonas Engman, som egentligen bara önskar en förändring hos dagens tomte.
– Jag hoppas han går ner i vikt, den där magen är ju inte sund.