59 föreningar och 559 lag i olika seriesystem gör Skåne till det största distriktsförbundet i Sverige. Fem elitserieklubbar på herrsidan och fyra på damsidan.
Och ingen annan i Sverige bryr sig.
Okej, det är en överdrift särskilt om vi tittar västerut men faktum är att handbollen likt en såpbubbla slutit sig kring Skåne. Där utanför undrar folk litegrann vad som är grejen och det gäller att Skåne då sticker hål på den där bubblan och förklarar just det.
De med framtidsoptimism framhåller att handboll kommer att växa eftersom tempot är högt och det blir många mål. Sådant gillar ungt folk.
Jag vet tvärtom många som ser handboll som ett fladdrigt målkalas utan spänning under en konstant ljudmatta av gnisslande gympaskor mot gympasalsgolv.
Som undrar varför man ska titta på de första 55 minuterna av matchen när allt ändå avgörs under sista fem.
Vad göra åt det? Förbannat svårt att veta, men att höja volymen på skvalmusiken under uppvärmningen eller att sätta på rökmaskinen är knappast svaret.
Men ibland får man en känsla av att det är det enda svar som klubbarna sitter på.
Hos mig själv, där förhållandet till handbollen under uppväxten i Mellansverige snällast beskrivs som kantad av ointresse, har sporten seglat upp på topp tre-listan. Så fler går att vinna över.
Satsa stenhårt på det. Förblir handbollen en skånsk angelägenhet är framtiden dyster.

1. Vadå grön jul?
Jag vill höra den skåning som kan förneka att en skånsk vinter utan snö är något annat än brun.

2. Hur tänkte Patrik Ekwall när han försökte kopiera Zlatans recept i lanserandet av sin självbiografi?
Förolämpa funkade ju för Zlatan, så Patrik provar:
– Zlatan var en liten skit när jag var hyggligt etablerad.
Hyggligt etablerad? Den spännande fortsättningen får du om du köper Ekwalls bok. Gäsp.

3. Redan orolig? Nu finns tröst för den som inte får semester under OS i London nästa år. Semesterperioden efter kan man nämligen se EM i Roller derby live i Malmö.