Det är Kina efter Mao, de fyras gäng och massakern på Himmelska fridens torg. Ett Kina som gått från att vara ett fattigt utvecklingsland till världens snabbast växande ekonomi. Det är det nya Kina och det är här vi får möta personerna som befolkar Yiyun Lis berättelser i debutverket Be för mig i tusen år.

Be för mig i tusen år är dock inte första gången vi får möta Yiyun Li översatt till svenska, utan redan i våras kom hennes roman De hemlösa. Och tematiken är nästan densamma, men där De hemlösa skildrade ett Kina, som precis börjat väckas och skaka av sig Maoeran, skildrar novellsamlingen Be för mig i tusen år ett modernt Kina, som har tagit sin självklara plats i världen och nu upplevs av många som ett reellt hot mot den västerländska ekonomiska hegemonin.

I tio välskrivna och finstämda noveller får vi möta ett genomsnitt av dagens kineser. Allt från de som fortfarande fanatiskt hänger sig kvar vid minnet av Mao till dem som emigrerat och söker lyckan i Amerika. Ett Kina där det moderna samhällets krav och lockelser krockar med både traditionella värderingar och maoistiska principer. Genom att skildra enskilda människoöden lyckas Yiyun Li skildra ett land och ett folk på jakt efter en identitet och en plats i moderniteten.

En novell står dock ut från de övriga genom att den, istället för att koncentrera sig på nuet, behandlar dåtiden, från kejsartid via republiken och Maoeran till den moderna folkrepubliken. Novellen Odödlighet handlar om en stad och dess invånare varifrån kejsarens alla eunucker hämtades. Något som gav rikedom, ära och prestige åt staden, men när kejsardömet föll och Mao slutligen tog makten tvingades invånarna i staden att kanalisera sin dyrkan av kejsaren till idolisering av Mao.

Och en dag föds det en märklig pojke i staden. Han är så otroligt lik ordföranden att han i vuxen ålder, efter Maos död, får jobb som dennes dubbelgångare. Något som skänker den gamla tidens ära och prestige till staden. Det får dock ett abrupt slut när mannen som liknar Mao hamnar i en sexskandal och tvingas återvända hem i skam. Efter en dramatisk gest av botgöring slutar han sina dagar som en av den gamla tidens upphöja eunucker. Hela novellen blir en blinkning till Kinas historia och det är tydligt att Yiyun Li menar att trots kommunistisk revolution och sedermera omfattande ekonomisk tillväxt är Kina ändå fast rotat i sin historia och sina traditioner.

Den inledande novellen Extra är också en synnerligen känslomässigt drabbande historia om en gammal dam som tvingats ta ut obetald pension. För att klara sig gifter hon sig med en gammal änkling, men denne dör kort efter bröllopet och den gamla damen förskjuts av makens familj. Hon får då anställning som husmor på en skola, men förlorar sitt jobb när hon kommer för nära ett av barnen, den utstötte Kang. Det hela slutar på en sorgsen ton med den gamla damen, som nyligen rånats, sitter på gatan kramandes sina enda kvarvarande ägodel.

I övriga noveller är det oftast relationen mellan barn och föräldrar som står i centrum och det är just föräldrarna som får representera det gamla och oföränderliga medan barnen står för det framåtblickande och progressiva. Med detta som grund ger sig Yiyun Li i kast med att analysera allt från abortpolitik och homosexualitet till det kinesiska samhällets syn på utvecklingsstörda barn.

Med säker hand samt ett vackert och väl avvägt språk leder Yiyun Li läsaren genom sitt Kina. Ett land och ett folk på jakt efter en identitet som passar in i den moderna världen utan att för den skull förlora sin historia och sin särart.

I min recension av De hemlösa skrev jag att Yiyun Li lyckades väcka min nyfikenhet på Kina och dess historia, men också hennes fortsatta författarskap. Efter att ha läst Be för mig i tusen år kan jag bara dra slutsatsen att Yiyun Li har lyckats underhålla och elda på min nyfikenhet. Det är med stor förväntan jag ser fram emot att få läsa kommande alster av henne och med förhoppningen att alltfler upptäcker hennes författarskap.