Tränaren Peter Moberg nämner först nyförvärven Ramona Bachmann och Anja Mittag när han sammanfattar läget inför 2012. Den ena en schweizisk artist som redan gjort sig ett namn i Sverige.

Den andra ett tyskt världsnamn som redan egentligen vunnit allt som går att vinna.
Katrin Schmidt, det tredje namnet bland säsongens tysktalande nyförvärv, har varit i Sverige i tre år och i USA fyra år innan dess. Alltid gott om speltid och beskriven som en värdefull spelare, men sällan de största rubrikerna.
– Hon är en lagspelare som tillåter andra att lysa. Damallsvenskans bästa spelare i den rollen, beskriver Peter Moberg entusiastiskt.

En ny Nilla Fischer?
– Inte en Fischer, utan en annan spelartyp i samma roll. Hårt och gediget, men ändå ganska olik Fischer.
Katrin packade sina saker från lägenheten i Stockholm redan i december, men har sedan dess spenderat tiden hemma i den lilla staden Schleiden utanför Köln.

Något det inte blivit alltför mycket av de sista åren. Tiden på college i USA och med Tyresö i Stockholm gör att hon tvekar på frågan kring hur tysk hon egentligen är.
– Jag har inte bott hemma på 6-7 år och även om jag vet var jag kommer i från tar jag nog lite från allt, säger hon på närmast perfekt svenska.

I Malmö har hon varit för att spela fotboll flera gånger och som hemstad verkar det lovande.
Mer än så har hon svårt att kommentera efter en dag som bosatt i staden. USA rynkar hon på näsan åt som land att leva i, men närmare än att "livsstilen och attityden är så annorlunda" vill hon inte motivera ratandet.
På samma sätt duckar hon för närmare förklaringar efter att ha fastslagit att hon var färdig med klubben Tyresö.
– Stockholm var bra, men Tyresö inte riktigt ... Jag tror organisationen är bättre i Malmö och för mig som vill utvecklas är det den bästa miljön.

– Tyresö kommer säkert också få en bra organisation om några år. Men just nu är Malmö bättre.
Det var när hon besökte LDB FC i september som känslan av att vilja flytta kom. Här vill hon nu utvecklas själv som spelare men främst hjälpa laget till en bra säsong. Att spel i Champions league också skulle vara ett bra skyltfönster mot den tyska landslagsledningen viftar hon bort.

Efter att ha spelat i såväl ungdomslandslag som U23 har det varit tyst från landslagshåll.
– Men jag har inga sådana tankar. Det är bara klubblaget som gäller för mig. Jag har inte hört något från dem sedan jag flyttade till USA.