Egentligen läste Kurt Strömberg till historiker i Lund men han ramlade tidigt in på det här med fastigheter.
– Det var en slump. Jag hade sökt ett jobb som ekonom på humanistiska fakulteten men fick inte det. I stället blev jag en vecka senare erbjuden en tjänst på byrån för byggnadsplanering och basresurser, och på den vägen är det.

Intresset för byggnader och arkitektur har alltid funnits där.
Men också för att utveckla, skapa något nytt, planera för framtiden. Få saker att hända.
– Jag är nog mer av en "starter" än en förvaltare.
Under nästan 25 år jobbade Kurt Strömberg på Lunds universitet, mestadels med fastighetsfrågor. Därefter, på slutet av 1990-talet, var han med och byggde upp Malmö högskola. Efter några år som egen företagare fick han jobbet som fastighetschef i Eslöv 2003.
Efter fem år avancerade han till att chefa för service- och teknikförvaltningen, genom vilken det mesta som har med byggprojekt att göra passerar. Som äventyrsbadet, det roligaste av alla dessa projekt, enligt Strömberg.
– Jag är också nöjd med att vi lyckades få fram nya förskolor i takt med att behovet växte under åren 2005-10.

Sedan augusti har den snart 65-årige Strömberg en ny titel på visitkortet: samhällsplaneringschef. Han leder en ny avdelning på kommunledningskontoret, inrättad för att på bästa sätt planera kommunens utveckling.
En del av ansvaret för dessa frågor flyttas hit från miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.
– Kommunstyrelsen, som är Eslövs regering, ville ha ett klarare grepp om den fysiska utvecklingen. Det hänger samman med vad som händer i omvärlden, som ESS och Maxlab i Lund, och att vi är en del av Malmlö/Lund-regionen.
Hur ska då Eslöv utvecklas?
– Vi ska växa, men kontrollerat, en procent om året. Växer man för snabbt hänger inte service och infrastruktur med.

Var ska då Eslöv växa? När det gäller centralorten står villaområdena på Väster, Bäckdala och Långåkra närmast på tur.
Men sedan är det mycket fokus på östra Eslöv, till exempel nya bostäder på Källeberg, Norregård och mot Snärjet, berättar Strömberg.
Även åkermarken på Berga, utmed Östra vägen, borde det kunna hända något på så småningom.
– Den är i dag planerad för industri men frågan är om man inte skulle kunna bygga bostäder i stället, åtminstone på den del som ligger in mot stan.

Vad gäller serviceorterna ligger fokus på Flyinge och Gårdstånga, som har guldläge när alla anställda på ESS och Maxlab ska hitta någonstans att bo.
Viktigt för en växande kommun är att ha mark att bygga på. Där ser det ganska bra ut, enligt Strömberg. Efter en period med svag ekonomi på 1990-talet har Eslöv samlat på sig en hel del ny mark de senaste åren, senast i Östra Asmundtorp och på Västra Sallerup.
– I dag har vi cirka 600 hektar ledig mark och det är hyfsat för en kommun av vår storlek.

Den vita fläcken är Flyinge/Gårdstånga. Där får kommunen i dag förlita sig på att privata markägare är intresserade av att satsa.
Något Kurt Strömberg inte tycker om är outnyttjad mark på bra läge.
Därför är det bra att Eslöv har skrivit in som krav att den som reserverat en villatomt eller industrimark måste komma igång och bebygga den inom en viss tid för att få köpa loss den, anser han.
Men det finns en exklusiv tomt i Eslöv som såldes för två år sedan och som det fortfarande inte hänt något på – Flygstaden.
– Om det varit en högkonjunktur nu hade vi varit bekymrade, men nu är det lågkonjunktur. Jag är övertygad om att Farstorp Invest gör allt de kan för att komma igång.
Men ska inte samma krav ställas mot näringsidkare?
– Man kan nog inte vara hur tuff som helst när det gäller en sådan tomt. Då rör det sig nog mer om en 3-5-årsperiod.
Borde man inte i så fall ha skrivit in 3-5 år i avtalet när marken såldes till Farstorp?
– Det vet vi inte än. Jag tror fortfarande att de har för avsikt att komma igång. Skulle de inte göra det går det säkert att köpa tillbaka tomten, stycka av den och göra något annat med den, säger Strömberg som inte själv var inblandad i försäljningsbeslutet.

Kurt Strömberg själv bor i Åkarp men har inte haft svårt att lära sig tycka om Eslöv.
– Det är en väldigt trevlig småstad. Den har alla stadens ingredienser fast i väldigt trevligt format. Det är en sammanhållen, tajt stad, cirkulär i formen. Och så har vi ett fantastiskt hus i Medborgarhuset.