Nämndemän en garanti för rättsäkerheten?

Av Bengt Nilmo 15 JANUARI 23.30

DEBATT: Det har blossat upp en debatt om huruvida de politiskt valda nämndemännen i våra domstolar är en risk för rättssystemet och att domsluten inte blir riktiga eller påverkade av nämndemännens politiska inriktningar.

Ett antal jurister har uttalat sig och förfasar sig över detta system som man anser både gammalmodigt och icke juridiskt riktigt.
Jag sitter själv som vald nämndeman i Ystads Tingsrätt sedan fem år tillbaka och har därför skaffat mig en del erfarenhet hur det fungerar vid rättegångar och det är därför som jag inte riktigt känner igen kritiken. Vid förhandlingen sitter en ordförande, juridiskt utbildad domare samt tre nämndemän.


Var och en av dessa har en röst. Efter det att huvudförhandlingen är slut hålls en överläggning mellan domaren och de tre nämndemännen. Domaren ger då en kort resumé av förhandlingarna och informerar om sin ståndpunkt samt vad som gäller rent juridiskt t.ex. brottets art och eventuell påföljd. Därefter får nämndemännen kommentera och säga sin mening och slutligen enas man om ett utslag och dom.


Det är mycket ovanligt att domaren och nämndemännen har olika uppfattningar vad det gäller brottets förlopp, om den åtalade är skyldig eller vilken påföljd som skall gälla. Skulle det vara så att en nämndeman har en helt avvikande uppfattning än den rent juridiskt korrekta är det upp till domaren att korrigera.

Ett argument mot valda nämndemän är att dom är politiskt engagerade och således dömer efter vänster- högerskalan. Det är inte sant. Politik förekommer över huvud taget inte i rättssalen. Även om man inte är medlem i något parti så har man väl ändå en politisk uppfattning och för att inte tala om den s.k. dolda främlingsfientligheten.


Hur skall vi garantera att nämndemännen som sitter och dömer är opolitiska och inte har några synpunkter på våra invandrare. Här tror jag faktiskt att de nämndemän som aktivt deltar i det politiska livet har en sundare uppfattning och ser bort från sina politiska värderingar.

Juridik är ingen exakt vetenskap. Sveriges Rikes Lag beskriver vad som är rätt och fel i vårt samhälle samt sätter namn på brottet s.k. brottsrubricering. Lagen talar också om vilket straff, påföljd, som respektive brott ger. Oftast handlar en rättegång om att bedöma huruvida en åtalad är skyldig eller ej. Det handlar också mycket om att få en korrekt bild av vad som verkligen skett vid brottstillfället.


Kort uttryckt få en bild av hela skeendet trots att det ofta förekommer att både att den åtalade, målsägarna och vittnen ljuger. Att göra dom här bedömningarna är ingen lätt uppgift och det är heller inte möjligt för juristdomaren att plocka fram sin utbildning och där hitta svaren utan det handlar om att med god människokännedom och livserfarenhet, bedöma personer och skeenden. Här menar jag att nämndemännen har en minst lika stor möjlighet som juristdomaren.

När man sedan kommer till hur själva brottet skall bedömas och straffpåföljden skall bestämmas finns det idag ett antal olika möjligheter. Det är ju inte så att man bara kan slå upp i lagboken som någon form av facit och på så sätt få ett entydigt svar. Även här spelar nämndemännen en viktig roll. Med sin människokännedom och kunskap om hur samhället fungerar kan han tillsammans med juristdomaren och de övriga nämndemännen få till en rättvis och juridisk korrekt dom och som speglar den allmänna uppfattningen i samhället.

Nämndemännen har en viktig uppgift i rättsystemet. Dom skall garantera att juridiken följs, dom skall ha insyn i att systemet fungerar och följs och att den åtalade, målsägare och vittnen får den behandling dom är berättigade till. Nämndemännen skall tillföra besluten mänsklighet och livserfarenhet samt föra resonemang utifrån samhällets värderingar. Rättssalen får inte bli en sluten enhet där stelbent juridik och en mans tyckande skall råda.

Lite rätt skall dock kritikerna få och det är när det gäller åldersfördelningen. Medelåldern är alldeles för hög. Anledningen till detta är flera men en kan vara den dåliga ersättningen. Vilken ungdom vill sitta en hel dag från 09.00 till ibland sena kvällen för 500:- brutto?

Slutligen. Eftersom det nu ställs krav på förändringar så undrar jag hur dessa skulle kunna se ut. Att hämta upp folk från gatan tror jag inte på. Att ha flera juridiskt utbildade domare blir betydligt dyrare och inte bättre samt att ha endast en domare gör processen minst sagt oviss.


Kommentarer
Max 200 ord. Debattregler
blog comments powered by Disqus
FLER NYHETER PÅ
OPINION OCH LEDARE
Jan A Johansson, chefredaktör, kulturchef
Lars J Eriksson, ledarskribent, debattredaktör
Martina Jarminder, ledarskribent
Dag Gustavsson, ledarskribent
Tipsa via SMS/MMS
Skånskan.se använder cookies, läs mer här.
WEBB-TV Nyheter, Nöje, Sport.
Vi utser Skånes bästa
Skånes bästa
BLÄDDRA I SKÅNSKA DAGBLADET
NYTT: E-tidningen nu en betaltjänst - men gratis för prenumeranter.
Vad är det på tv just nu?
TV-Guide Missa inte vår kompletta tv-guide!
Läs våra bilagor