Sent på fredagens eftermiddag väntade den blodvittrande journalistkåren på presskonferensen efter Socialdemokraternas verkställande utskott. Fram trädde, nej inte partiledaren, utan partisekreteraren Carin Jämtin som meddelade att Håkan Juholt rest hem till Oskarshamn och att VU fortfarande hade förtroende för sin partiordförande. Med andra ord ett antiklimax för medierna som bespetsat sig på Juholts avgång.
Socialdemokraterna befinner sig i vad som är partiets värsta kris någonsin med rekordlågt väljarstöd, en partiledare som har katastrofalt lågt förtroende både bland de egna och väljarkåren i stort samt en pyrande intern konflikt mellan olika falanger och som inte har gått att desarmera. Det finns exempel även på andra partiledare som varit i svår förtroendekris men lyckats komma igen. Tage Erlander hade flera svåra motgångar under sin långa partiledartid. Det gällde även i närtid Fredrik Reinfeldt som var inne i en djup kris direkt efter regeringsbildningen 2006.
Men dessa är undantag. Huvudregeln är att partiledare som drabbats av en sådan misstro som Håkan Juholt inte kan resa sig och komma igen. I stället brukar det bara vara en tidsfråga innan avgången kommer.
Socialdemokratins kris är i grunden strukturell och handlar om både politiken och grundläggande förändringar i väljarkåren. Men för att lyckas komma igen krävs en partiledare av en helt annan kaliber än Håkan Juholt, en som kan väcka förtroende hos breda väljargrupper där Socialdemokratin är svag som unga, kvinnor och tjänstemän.
Det vi såg i går var troligen början på slutet. Håkan Juholt fick bara en tids respit eftersom partiet inte riktigt hunnit samla sig till att genomföra en process som leder till ett partiledarskifte. Men ett första halvår med extremt lågt väljarstöd och ytterligare någon fadäs från Håkan Juholts sida, så kommer rörelsen att göra processen kort med honom.