Detta är en utskriftsvänlig version av artikeln.
43 miljoner kronor till etanolforskning på LTH
LUND. Etanolforskningen vid Lunds tekniska högskola håller världsklass.
Den går ut på att tillverka etanol av bland annat skogsrester i stället för av mat. Etanolen används som bilbränsle.
Nu får man 43 miljoner kronor från Energimyndigheten i finansiering.
Etanol är en viktig ersättare för bensin till våra bilar. Bensin och andra fossila bränslen är ändliga råvaror som dessutom belastar miljön.
Hittills har teknik och ekonomi begränsat etanolproducenter till att använda råvaror som kritiker menar hellre ska användas som mat.
Den etanol som produceras i dag för exempelvis blandning med bensin till E85 har fått negativ publicitet för att man använder socker- och stärkelsehaltiga jordbruksprodukter som majs, säd eller annan gröda som råvara vid framställningen.
Anledningen till att mat används som råvara är att dagens teknik kräver lättillgängligt socker. Det socker som finns i till exempel cellulosa är däremot svårare att använda. Cellulosa finns i skogs- och jordbruksavfall.
Professor Guido Zacchi vid institutionen för Kemiteknik är en av dem som leder etanolforskningen vid Lunds tekniska högskola.
De har bland annat arbetat med att optimera tekniken, så att man får maximalt med energi vid etanoltillverkningen till rimlig kostnad, utan att använda fossilt bränsle.
Nu får hans forskargrupp tillsammans med tre andra 43 miljoner kronor som Energimyndigheten ger till forskningen under fyra år.
– Vi i Lund är absolut bland "topp 5" i världen när det gäller denna forskning, bland annat på grund av att vi har helheten. Det ser man inte minst av att vi har så många förfrågningar om samarbeten.
Vi har något unikt här i Lund, en minianläggning som kan köra alla stegen i produktionen och testa på en nivå som väldigt få andra labb kan göra, säger Guido Zacchi.
Hans forskargrupp samarbetar med företag och forskare över stora delar av världen, i till exempel Tyskland, Holland, USA, och Brasilien. De har arbetat med etanolproduktion från skogs- och jordbruksavfall i mer än tjugo år. De samarbetar även med svenska företag, Sekab i Örnsköldsvik och Taurus Energy i Lund, och med Kinas största elproducent State Grid.
– I vår process får vi ut mer energi än bara etanol. När vi till exempel använder skogsråvara från tall och gran får vi också biogas, fjärrvärme och el. Det är resterna från etanolproduktionen som används. Ligninet (vedämnet) förbränns och av processvätskan görs biogas, säger Guido Zacchi.
Några exempel på rester från skogs- och jordbruk som forskargruppen har testat med gott resultat är vetehalm och gran- och tallrester från Sverige, sockerrörsrester från Brasilien, rester från eukalyptusträd från Indien och Thailand, och halm från Kina.
Detta är ett hett ämne med forskningsprojekt som pågår över hela världen. Bland andra Brasilien och USA satsar stort. För att komma vidare i utvecklingen behöver några storskaliga fabriker komma igång så att man kan skaffa sig mer kunskap och förfina tekniken.
– I dag finns det ingen storskalig anläggning i drift i hela världen. De som kommer att vara först är en anläggning som byggs i Italien. Den ska vara uppe och köra i september i år, och kommer att kunna producera 50 miljoner liter etanol per år. Inom tio år kommer tekniken att producera etanol på det här sättet att vara mogen, säger Guido Zacchi.
Totalt 43 miljoner kronor ges till fyra forskargrupper under en fyraårsperiod. Dessa leds av:
Guido Zacchi, professor vid Kemiteknik, 21 miljoner kronor.
Gunnar Lidén, professor vid Kemiteknik, 8,7 miljoner kronor.
Marie-Françoise Gorwa-Grauslund, professor vid Teknisk mikrobiologi, 10,4 miljoner kronor.
Pål Börjesson, professor vid Miljö- och energisystem, 3,4 miljoner kronor.
Etanol som görs av cellulosa ger stora fördelar i form av bättre utnyttjad mark, då man kan utnyttja rester som annars ofta blir avfall. Etanolproduktionen kan kombineras med produktion av el och värme från resterna. Då kan upp till 90 procent av det totala energiinnehållet i råvaran tas till vara.
Det är vanlig så kallad bagerijäst som används för framställning av etanol och det är jästen som behöver sockret för att producera etanol.
Etanolprocessen börjar med att råvaran, till exempel halm, förbehandlas så att sockret i halmens cellulosa lättare kan kommas åt.
Detta görs genom att blanda halm med surt vatten och värmebehandla blandningen vid några hundra graders temperatur.
Efter denna förbehandling hälls halmblandningen i ett kärl tillsammans med näringsämnen och speciella enzymer.
Enzymerna är mästare på att bryta sönder cellulosan till socker.
Jästen tillsätts också i detta steg. Jästen kommer därefter att leva på sockret och samtidigt producera etanol under några dygn.
När jäsningen avbrutits kokas etanolen av och samlas upp.
Av resterna från produktionen filtreras den fasta massan av och utnyttjas i värmekraftverk. Restvätskan utnyttjas för att göra biogas.