Liv Strömquist hämtar ofta inspiration i det som gör henne förbannad. Trots det beskriver hon skapandet som ren lycka och hundraprocentig njutning.
– Jag sitter jämt skrattar åt mig själv vid ritbordet, säger hon.

Hon vill vara rolig i varje ruta och ritar enkla bilder snabbt, men först efter att hon skrivit en genomarbetad text.
– Hela seriemediet signalerar barnslighet och naivitet. Serier är något man kanske läser på toaletten och det är väldigt befriande när jag vill ta upp tunga frågor eller finkulturella saker. Man måste inte vara så korrekt som serietecknare, säger Liv Strömquist.

Ritar du nu när vi pratar telefon?
– Ja, men mitt telefonkladd har en egen stil. Mitt kladd är mer realistiskt än mina serier, typ ansikten med skuggor.

Sedan 2006 har hon släppt fem serieböcker. Alla har varit politiska, ofta feministiska.
– När jag släppte min första bok var det vanligt med självbiografier bland serietecknare. Jag var nog den första, i alla fall i en ny våg, som började göra serier på det radikala och feministiska sättet.

När Malmö Stadsteater i fjol iscensatte serieboken "Prins Charles känsla" på Intiman var det fjärde gången någon av Liv Strömquists serier fick liv på scen.
– Det är mäktigt att se resultatet när böckerna får liv på scen. Skådespelarna tillför serierna väldigt mycket med allt från dialekter till roliga gångstilar som ökar humorfaktorn, säger hon.

Hennes senaste bok "Ja till Liv" har inte blivit pjäs ännu. Däremot skriver Liv Strömquist nu själv ett originalmanus till en pjäs.
– Det påminner mycket om att skriva serier. Jag tror att så länge du har en bra text går den att framföra i olika format.

Vill du själv stå på scen?
– Nej, jag gjorde det när jag var yngre, men nu bestämmer jag hellre än att vara den som styrs. Regissör däremot, det hade jag gärna provat.

För Liv Strömquist har framgången som serieböckerna gett henne ett pris. Hon kommer närmare den topp som hon så gärna gör karikatyr på.
– Som tur är bor jag i Malmö som är ganska kändisfattigt. Det måste vara jobbigt för dem som bor i Stockholm och rör sig i samma miljöer som personerna man dissar. Jag vill inte börja slå uppifrån, säger hon.

Malmö sägs vara Sverige sseriehuvudstad och Mazettihuset, där Liv Strömquist har sitt ritbord, delar hon med andra tecknare. Där ligger även Kvarnby Serieskola.
– Innan jag gick på Kvarnby umgicks jag inte med andra serietecknare och det syns verkligen i mitt arbete att jag började träffa andra. Jag lär mig nya tekniker hela tiden av att arbeta tätt samman med mina kollegor.

Finns det inte en risk att du bara når likasinnade?
– Jo, delvis. Men jag har fått mejl från folk som erkänner att jag fått dem att ändra åsikt. Och sen tycker jag att feminister kan behöver peppas lite, få känna igen sig och garva. Det är ju inte den mest representerade gruppen i övrigt.

Grattis till nomineringen förresten!
– Tackar. Prisutdelningen är på min födelsedag, vill bara hälsa juryn det. De måste inte låta mig vinna, men det skulle passa väldigt bra, säger Liv Strömquist.