Här finns framtidens översättare

Av Gabriella Elofsson 1 FEBRUARI 03.30

Google Translate i all ära. Men inget datorprogram kommer någonsin ha samma kompetens som en mänsklig översättare. Det säger Lennart Nyberg, lektor i engelska och vikarierande programkoordinator vid Översättarutbildningen på Lunds Universitet. Varje hösttermin börjar ett trettiotal studenter sin bana som språkarbetare här.

 

Översättarutbildningen på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet är ett program på ett eller två år som ger 60 eller 120 högskolepoäng. Läser man ett år leder det fram till en Filosofie magister-examen, fullföljer man två år leder det till en Filosofie master-examen. Undervisningen sker på svenska och man väljer ett av källspråken engelska, franska, tyska, italienska eller spanska som huvudinriktning. Utbildning ges också (under tredje terminen) i översättning från ytterligare ett språk: antingen från ett av de tidigare nämnda eller från danska. Det är kursstart varje hösttermin och man ansöker senast den 15 april.


Översättarutbildningar finns också vid universiteten i Göteborg, Stockholm, Uppsala och vid Södertörns högskola.

Den lilla bipacksedeln i Alvedon-asken. Undertexterna till till tv-serien Downton Abbey. Romanen Ulysses av James Joyce. Studenterna vid Översättningsprogrammet i Lund måste bereda sig på de mest skiftande uppdrag när de kommer ut i yrkeslivet.
– Som översättare behöver man vara känslig för nyanser i språket, skilja på formellt och informellt och kunna identifiera sin målgrupp. Man kan inte använda sin smak eller egna ambitioner med språket – som vad man tycker låter snyggt. Översättaren måste tänka: hur kommuniceras det här innehållet på bästa sätt till den målgrupp jag har. Alla delar ingår i någon mån i utbildningen, det är sånt vi kommer in på hela tiden, säger Lennart Nyberg.

Översättarutbildningen startade 2003 och är ett masterprogram på två år. Hit kommer ingen utan dokumenterat gedigna språkkunskaper i bagaget – en kandidatexamen med 90 högskolepoäng i antingen engelska, tyska, franska, spanska eller italienska krävs för att överhuvudtaget ansöka.

Och dessutom måste man klara av ett antagningsprov i svenska. Ett nålsöga, kan tyckas. Men också en chans för många humanister att bli yrkesverksamma inom sitt område – det är ju inte precis nerlusat med arbetstillfällen.
– Dagens ledord är internationalisering och flödet av information över gränserna är oerhört stort, vilket har ökat behovet av översättare, menar Lennart Nyberg.

När utbildningen drog igång låg fokus på fackspråklig översättning men i dag lockar den många studenter som vill ägna sig åt skönlitterära texter. En av dem är Emma Gustafsson som har engelska som huvudinriktning.
– Skönlitteratur är mitt gebit och det jag helst av allt vill syssla med. Men det är svårt att försörja sig på det, så det får nog bli annat också, säger hon.

Emma Gustafsson går sista terminen men har redan provat på yrkesrollen. I den amerikanska versionen av filmen Män som hatar kvinnor – The Girl with the Dragon Tattoo – var Emma Gustafsson inblandad i en del översättningsuppdrag.

Det är också inom media som en stor del av arbetsmarknaden finns, påpekar Lennart Nyberg. Textning av spelfilm, tv-serier, dokumentärprogram och instruktionsfilmer sköts ofta via stora företag som exempelvis Broadcast Text, där en del av studenterna från utbildningen har hamnat efter avslutad examen. Myndigheter och EU är andra viktiga arbetsgivare.
– Sedan tror jag att näringslivet har ett mycket större behov av språktjänster än de är medvetna om. Och då av personer som inte uteslutande är översättare utan också textredigerare. I dag behöver man ha flera kompetenser som översättare. Vara lite grand åt det journalistiska hållet, inte minst kunna skriva för webben, säger Lennart Nyberg.

Lennart Nyberg betonar också vikten av att ha någon form av fackkunskaper. Det kan vara medicin, juridik eller teknik. Det språk man väljer att söka in på kan bli utslagsgivande för vilka uppgifter man får i yrkeslivet. Tyskspråkiga får ofta översätta tekniska manualer, även om det också är ett stort skönlitterärt språk.
Engelskan är vanligast, runt tjugo studenter väljer det som huvudspråk, eller källspråk som det kallas internt, medan övriga – tyska, franska, spanska – söks av ungefär fem studenter varje år.
Men det centrala och sammanhållande i programmet är att all översättning sker till svenska, och skriftligt. Det handlar inte om muntlig tolkning.

Under det första året tränar de mest på vad som klassas som allmän sakprosa – nyhetsartiklar, skönlitteratur – därefter på mer specialiserade facktexter av exempelvis medicinskt slag och juridiska avtal.
– Den första text vi fick översätta från engelska var ett recept. En enkel inkörsport, säger Emma Gustafsson och skrattar.

Lennart Nyberg ser en tydlig trend att fler vill läsa arabiska, kinesiska, ryska och japanska, och förhoppningen är att dessa språk ska kunna ingå i utbildningen på sikt. Han tror dock inte att översättningsprogram i stil med Google Translate, eller mer förfinade varianter, någonsin blir ett hot mot översättarens roll.
– Google Translate är jättestort, inte minst på grund av att organisationer och myndigheter kopplar sina hemsidor till programmet. Det fungerar som vilket översättningsverktyg som helst, ju mer man matar in desto högre kvalitet blir det. Men om man förlitar sig helt på programmet är man fel ute.


Kommentarer
Max 200 ord. Debattregler
blog comments powered by Disqus
FLER NYHETER PÅ
Eurovision Song Contest 2012

Loreen "himla glad"
över segern

13 års väntan är över. Den svenska favoriten höll för trycket och segrade i Baku.
Alla var de med och firade Sveriges lantmästarförbund. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson, Göran Abrahamsson, ordförande i Sveriges lantmästarförbund, Årets lantmästare Göran Ohlsson och prins Carl Philip.  

Carl Philip gästade Alnarp

Många före detta Alnarspsstudenter återvände till sin skola på lördagen i samband att Sveriges lantmästarförbund firade sitt 75-årsjubileum.
Tippan Phasuk har jobbar hårt för att utveckla festivalen och locka lokalbefolkningen till folkhögskolans festival. – Jag sov inte mycket i natt. Vi avslutade klockan två och jag var uppe sju igen. Alla har jobbat ideellt för att det ska bli bra.  

Hård konkurrens
om besökare

Två scener med över tjugo akter. Dansföreställningar, diktuppläsningar musikkryss och, såklart, konserter med bland annat Tingsek som dragplåster ska locka besökare till skurupsfestivalen.
Så är det snart dags för Hovturnén igen. Närmare bestämt den 1 augusti. Med på ridturen finns som vanligt Wille Crafoord (mitten) samt Linda Bengtzing och Christer Sandelin.  

Dags för Hovturnén igen

För femte året i rad rider hovmästaren Wille Crafoord ut med sin Hovturné runt Söderåsen och som vanligt har han idel kända artister i släptåg.
Tipsa via MMS
WEBB-TV Nöje
Läs våra bilagor