Londonresor för 35 anställda, framstående föreläsare, trådlöst nätverk i förskolan. Inga initiativ i digialiseringens tecken tycks få nobben.

I gårdagens tidning gick att läsa om att alla högstadieelever nu ska få varsin dator. Centralskolan är redan utrustad, de två andra skolorna blir det till hösten. Men det är bara en del av den stora tekniksatsning som just nu görs.

Kommunens it-pedagog Mattias Thorsen, som anställdes 2009 för att få fart på it-utvecklingen, är full av idéer. Staffanstorp ligger i framkant, uppger han och lovar stora satsningar även på F-5-skolan och förskolan framöver. Skolorna ska få fler datorer och alla förskolor ska få trådlöst nätverk.
– Det viktigaste är det vi gör i förskolan och F-5. Ska skolan kunna dra maximal nytta av tillgången till de nya verktygen är det viktigt att eleverna tidigt lär sig hur de kan användas.

Läsplattorna har kommit till förskolorna för att stanna. De är mycket uppskattade av personalen, uppger Thorsen och berättar om förskollärare som vittnat om rena lägereldskänslan som skapas runt det nya kommunikationsmedlet.
Fortbildning och åter fortbildning krävs, anser it-pedagogen, för att digitaliseringen ska bli lyckosam. I januari åkte han och 34 andra kommunanställda – Rektorer, förskolechefer, förskollärare och lärare – till en stor fyra dagars teknikmässa i London. Där träffades pedagoger från hela världen och utbytte erfarenheter om hur de digitala verktygen kan användas i undervisningen.
– Vi var nog den skånska kommun som skickade flest, säger Mattias Thorsen.
Vem betalade?
– Det mesta stod enheterna själva för (skolorna reds. anm.). Vi fick billiga flygbiljetter och bodde trångt.
Agneta Cederbom, rektor på Hjärups skola, var en av dem som tog chansen att åka till London. Hon tog med sig två lärare. Hon har inte fått räkningen än men räknar med att få ta ungefär 15 000 kronor från sin budget. Det är väl investerade pengar, menar hon.
– För att fånga ungarna måste vi hålla jämna steg med utvecklingen.
Men är det motiverat av en liten kommun att skicka 35 personer?
– Umeå hade ännu fler folk på mässan.

Förutom fortbildningen utomlands håller Thorsen själv föreläsningar runt om på skolorna, än så länge frivilliga att delta i. I samband med införandet av elevdatorerna på högstadieskolorna har datorföretaget som vann kommunens upphandling stått för obligatorisk utbildning av all personal. Under hela året fortsätter dessa insatser.
Vad hela digtitaliseringskalaset kostar är det ingen på kommunen som kan ge ett tydligt svar på. Klart är att omkring tio miljoner avsatts för den digitala upprustningen. Det handlar om upphandlingskostnader, datorinköp och konsultarvoden, samt de infrastruktursatsningar som krävs för att de digitala verktygen ska kunna användas. Inga stora kostnader har belastat skolornas budgetar än så länge utan kostnaderna täcks tills vidare av kommunen centralt.

Barn- och utbildingsförvaltningen betalar däremot Mattias Thorsens lön samt ytterligare en projektanställds lön. De tusen datorer som tillförs verksamheten på högstadieskolorna leasas för mellan 250 och 300 kronor per månad och täcks än så länge av de pengar som kommunen avsatt centralt.
Men hur det blir i framtiden kan ingen säga med säkerhet.

Jens Jording, en av skolans högsta ansvariga på tjänstemannanivå, stödjer tekniksatsningen, och anser inte att det läggs mer pengar än vad som är absolut minimum.
– Det här är en prioriterad satsning för att vara i takt med tiden. En dator kan aldrig ersätta en lärare men det här är inte antingen eller. Det här handlar om att hamna på minsta acceptabla nivå när det gäller digitala hjälpmedel.

Mattias Thorsen är lika övertygad han om digitaliseringens nödvändighet.
– Det är en demokratifråga som en förälder sa. Att säkerställa att varje elev har en dator säkerställer också att varje familj har en dator.
Han pekar på att med hjälp av den nya tekniken kan kommunen lättare kommunicera på alla de 37 språk som finns representerade på förskolorna.
– Vi har en tjej som jobbar med en arabisk liten flicka. Vår förskollärare är inte jättebra på arabiska. Tack vare ipaden och Google translator så kan de prata med varandra.
Hade det inte varit bättre med en arabisktalande fröken?
– Men då kostar hon 25 000 i månaden, medan en Ipad kostar 4 000 på tre år.
Thorsen pratar hellre om allt som är på gång framöver än om kostnader. En stor konferens för kommunanställda planeras till nästa vecka när nya, ännu hemliga, satsningar ska presenteras. En guru på området från Nacka finns på talarlistan.
– Högskolorna är på väg att börja forska om oss för vi ligger så långt fram, säger Mattias Thorsen.

Fotnot: Det är bara de kommunala skolorna som omfattas av den digitala satsning som här beskrivits.
De privata skolorna har dock fått lika mycket mer pengar till sina verksamheter som de kommunala skolorna fått genom it-satsningarna. Detta regleras i den skolpeng som följer med varje elev.