– En viktig förklaring till Lunds framgångsrika gymnasieutbildningar är att våra lärare har tillåtits att arbeta flexibelt och i stor frihet under ansvar. Praxis har varit att fokusera på uppnådda resultat. Nu har det flyttats till en överbyråkratisering av gymnasieskolorna och en mycket strikt tillämpning av gamla avtal. Genom att låsa in"lärarna" 35 timmar i veckan i skolan backar vi in i framtiden, säger Berit Kristensson (FP), vice ordförande i utbildningsnämnden.

Gymnasielärarna har gjort uppror mot rektorernas beslut att de ska utföra alla sina arbetsuppgifter vid sidan om timmarna i klassrummen på skolorna. Hundratals lärare har skrivit på protestlistor som ska överlämnas till politikerna.
– Vi sitter tolv lärare i ett rum på Katedralskolan. Där ska vi planera, rätta prov, ge stöd och prata konfidentiellt i telefon. Det får vi göra på toaletten. Beslutet är ett misstroendevotum mot oss, säger Bengt Nilson, historielärare och LR:s ombud på Katedralskolan.

Rektorerna och skoldirektör Stefan Norrestam har dammat av ett gammalt avtal från 90-talet om närvaroplikt 35 timmar i skolan, som genomfördes men snabbt skrotades, eftersom det inte fungerade. Nu motiveras beslutet med att den nya skollagen kräver lärarnas närvaro även när de inte undervisar.
I dag sköter lärarna det övriga arbetet hemma, eller på andra platser.
– En märklig konsekvens av beslutet blir oundvikligen att vi framöver tvingas prioritera dyra investeringar i nya lärararbetsplatser i skolor som redan nu lider brist på utrymme när det gäller skolsalar, grupprum och uppehållsrum för elever, säger Berit Kristensson.
Resultatet blir att Lund inte kommer att kunna ta emot lika många elever som tidigare och att alla Lundaelever inte kan garanteras plats i Lunds gymnasieskolor.
–Med detta tror jag att Lunds framgångssaga lider mot sitt slut, säger Berit Kristensson.
Hennes partikollega, kommunalrådet Tove Klette (FP) säger blankt nej till beslutet.
– Vi ska inte "Helsingborgifiera" Lund. Där har lärarna närvaroplikt. Vi har goda resultat.

Louise Rehn Winsborg (M) utbildningsnämndens ordförande är bekymrad, och vill att politikerna bidrar till en dialog över gränserna mellan alla inblandade parter.
–Vi har upphandlat en arkitekt som ska gå igenom lärarnas arbetsplatser på gymnasieskolorna, säger hon.

Anna-Lena Hogerud (S) oppositionsråd och ledamot i utbildningsnämnden ser inga fördelar med "reformen".
– Jag förstår inte vad ökad kontroll av lärarna skulle föra med sig för gott. Lärarna ska få fortsätta att arbeta flexibelt och med frihet under ansvar. Det kommer Socialdemokraterna att arbeta för.

Lars Bergwall (C) vill ha en dialog för att lösa problemet.
– Man ska inte tvinga fram något som lärarna inte vill ha. Vi har en utmärkt lärarkår. Det är fullt möjligt att lösa detta genom samtal.

Magnus Sjödahl (KD) är ledamot i utbildningsnämnden.
– Ska lärarna "låsas in" måste de ha enskilda arbetsrum. Då tar vi resurser från undervisningen. Vi ska vara en attraktiv kommun för lärarna att arbeta i.

Petter Forkstam (MP) tycker beslutet är bedrövligt.
– Dialogen har brustit. Den ändrade skolplanen innebär att samtalen måste öka. Blir beslutet verklighet måste kommunen åtgärda lärarnas eftersatta arbetsmiljö. De kan inte låsas in dem i otillräckliga lokaler.