När Josefine Claeson gick ut gymnasiet förra året skrev hon in sig på arbetsförmedlingen som arbetssökande.
– Jag var inskriven i två månader och tyckte inte det var bra, säger hon. Jag är inte med där längre och tycker inte de gjorde någonting. Och jobben i platsbanken är bara för dem med högskoleutbildning, där finns inget som passar mig.

Hon jobbar nu timmar på ett företag, och var en av de tio ungdomar som träffade socialdemokratiska oppositionsråd från Laholm, Halmstad, Hyltebruk, Falkenberg och Varberg i 035-huset på torsdagen för att prata jobbpolitik.
Det var politikerna som bjudit in ungdomar som deltagit i något arbetsmarknadsprojekt nyligen, för att få höra om deras upplevelser och tankar kring hur det är att vara ung och kanske utan jobb.
Jonas Ljungberg är utbildad kock som vill skola om sig till snickare, och han har därför fått en plats på arbetsmarknadsprojektet som bygger om Najaden i Halmstad.
Men han har tidigare haft jobb och vet hur det är att bli arbetslös.
– Allt blir ju svårare när du blir arbetslös, med budget till exempel. Arbetslöshet är aldrig bra, inte för någon, det påverkar ju allt, säger han.
Han efterlyser ett lärlingssystem, där företagen som förr i tiden, tog emot och lärde upp en nyanställd till ett yrke mot att lönen är lägre under tiden man lär.
– Då blir det konkret, du kommer ut på företagen och får erfarenhet, säger han. Men företagen vill ju inte det längre, det finns inte så mycket lärlingsplatser.

Många unga är också kritiska till de praktikplatser som finns, och Mauricio Maccarini, undrade vad de styrande ställde för krav på praktikplatserna.
– Många företaget anställer i tre i månader och tar sedan in en ny, vad har ni för krav på att de anställer sen, undrade han.
Politikerna menar att det är ett problem med matchning, företagen behöver folk, men ungdomarna har ofta inte den kompetens som efterfrågas. Att använda praktiken till att få in ny billig arbetskraft var tredje månad är dock inte syftet.
– Det är viktigt med praktikplatser, och det är mycket vi behöver ordna där, framförallt med uppföljning, för det är många företagare som undrar vem som håller i praktiken när ungdomarna är där, säger Kjell Henriksson (S) kommunråd i Laholm. I Laholm har vi ingen prao- verksamhet längre och många ungdomar får sin första praktik och kontakt med arbetslivet först via ungdomslotsen.

Aida Hadzialic, kommunråd i Halmstad, menar att det är viktigt att höra vad ungdomarna säger, samtidigt som hon tillstår att de som politiker måste se helheten när de planerar för hur de ska se framåt.
Men hon tror mycket på matchning, att öka anställningsbarheten, och det genom att ge ungdomarna erfarenhet. För företagen behöver folk.
– Kommuner och organisationer kan ge ungdomarna den kvalificering och det första jobb som behövs för att de sedan ska få ett fast jobb, säger hon.