Unga människor konsumerar mer i dag än tidigare generationer: inte minst det lättillgängliga internethandlandet ökar risken för att leva över sina tillgångar. Att ta lån för att finansiera vanlig konsumtion, som klädinköp, blir allt vanligare. Det stora utbudet av finansieringsformer som finns har förändrat förutsättningarna även för unga att överkonsumera på ett sätt som kan komma att bli dyrt för samhället.
Haris Cehajic och Johan Fohlin är ekonomer och jobbar med projektet Cashguiden, där de åker runt på gymnasieskolor och pratar privatekonomi. De bekymras över hur dålig kunskapen är om ekonomi och konsekvenserna av att missköta den. De flesta gymnasieungdomar vet inte vad ränta är och vet inte att du får betala en större summa om du köper på avbetalning.
Var femte person som har skulder hos kronofogden är mellan 15-25 år. Den största ökningen i sms-lån är bland flickor i åldern 18-19: en grupp som ofta saknar inkomst, vilket gör att de kan gå på knäna av till och med återbetalning av små skulder.
Att börja sitt liv som skuldsatt är sämsta möjliga utgångsläge. Man möter inte bara de vanliga problemen med att hitta bostad eller hitta jobb, utan har så dåliga förutsättningar att de kanske aldrig kommer ifatt.
Företag som tillhandahåller lättillgängliga lån måste göra kreditkoll på den som ansöker: tyvärr finns det inget krav på att neka den som är svårt skuldsatt, vilket gör lagen tandlös. Det lönar sig i princip bättre för företaget att personen har svårt att betala tillbaka, på grund av alla extraavgifter får man ofta in mer pengar på det viset.
Förmodligen bör de mest skuldsatta inte ha laglig möjlighet att fortsätta låna. Om lagstiftningen är verkningslös bör den ses över.
Cehajic och Fohlin menar att en stor del av ansvaret bör ligga på skolan. Det känns inte orimligt som målsättning att alla ska kunna börja vuxenlivet med en grundläggande ekonomisk medvetenhet som saknas nu, både för sin egen och samhällets skull.