Margaret Thatcher gav kvinnlig hårdhet ett ansikte, menade författaren Göran Hägg i SVTs morgonsoffa.
Thatcher var en politiker med hårda nypor som tog sig till toppen mot alla odds: det finns inget specifikt kvinnligt i det. Det fanns inte heller något unikt kvinnligt i Thatchers politik.
Hägg förklarade sedan hur det egentligen låg till med Thatcher. Hur många manliga äldre tyckare har inte proklamerat att kvinnliga politiker bedriver politik på kvinnligt sätt för att sedan deklarera att just de, som äldre män, är de enda som kan uttolka denna kvinnliga politiker, vilket de enligt sina egna teorier inte borde kunna, om person är unikt kvinnlig. Då borde de lämpligen uttolkas bäst av en kvinna, vilket är ett lika absurt påstående som att det skulle finnas något unik kvinnligt i Thatchers förhållningssätt.
Men det mest intressanta är att ingen reagerade på att Hägg refererade till Centerledaren Annie Lööf som en bimbo. Jo, just bimbo. Den partiledare som fått högst förtroende av Centerrörelsen genom historien är alltså en bimbo. Fräscht.
Hägg menade att den äldre damen är den mest förtroendeingivande rösten vi har i samhället. Ja du, Hägg, fundera på vad Magdalena Ribbing skulle sagt om att du kallade en demokratiskt vald partiledare för bimbo, ska du nog få se på mormor, maken till brist på hyfs ...
Givetvis omnämndes inte Gustav Fridolin som bimbo på grund av sin ringa ålder.
Det är tydligen bara pratsamma kvinnor som är bibos. Ibland undrar man om det är 2012.