Stor segerorganisatör: Sebastian Seifert, 33, som klev fram när det krisade som mest.
– Sådana här matcher är extremt sköna att vinna, konstaterade han med ett snett leende.

Drygt tolv minuter före slutsignalen var Ystads IF fortfarande i underläge, 20-23, och publiken vädrade säsongens första hemmaförlust. Då kom vändningen. YIF gick från 22-24 till 25-24 på mindre än två minuter och Drott var i gungning.

Rutinerade Sebastian Seifert tog stort ansvar. Han satte sitt sjätte mål fram till kvittering 24-24 och det sjunde gav 27-26.
– Jag är rätt nöjd. Det var ett steg framåt jämfört med senast då jag hade ganska många tekniska fel, sa han.
– Nu i januari har jag kunnat träna på bra och jag hoppas toppa formen till att det roliga börjar.

Den kollektiva prestationen mot Drott lämnade däremot en hel del i övrigt att önska.
– Vi spelade okej periodvis i andra halvlek, men helt nöjda är vi inte. Det var många grova fel i försvaret.
– Känslan var ungefär som när vi började i september och det var likadant mot Aranäs.
YIF-tränaren Mats Engblom kunde inte annat än instämma.
– Det blev en konstig känsla. Jag tycker att vi sänkte huvudena när vi missade, det blev gnälligt och vi hade inte passionen.

Ett snack i pausen kom att bli vändningen.
– Vi visade moral, blev tydligare i våra avtal om var vi ville spela för något och blev lite mer aktiva utan boll.
– Men vi kan göra det ännu bättre.