– Baktanken är att rektorerna vill använda lärarna som vikarier, säger Berit Kristensson (FP) vice ordförande i utbildningsnämnden.
Hon ställer sig på lärarnas sida i deras kamp om att själva bestämma över sin tid när de inte är knutna till undervisning.

På måndagen överlämnade LR:s kommunombud Eva Lundin de 311 namnunderskrifterna till skoldirektör Stefan Norrestam. Det första han slog fast är att frågan ägs av rektorerna och att han inte kan göra ett skvatt åt saken, mer än att skapa en rejäl dialog mellan lärare och deras chefer för att lösa problemet.

Måndagsuppvaktningen körde fast redan när Stefan Norrestam sa att han ska ta upp ärendet i samverkansgruppen på tisdagen.
– Det går vi inte med på. Det strider mot protokollet att ta med en ny punkt på dagordningen, som ska skickas ut en vecka före mötet, informerade Eva Lundin.

Rektorerna har fått betydligt mer makt i den nya gymnasieskolan och vill nu ta greppet om lärarnas arbetstid. Man vill att de ska finnas till hands på skolorna för stöd och hjälp till elever och kollegor.

– Vill en lärare arbeta med planering, eller samtala med elever utanför skolan så ska det meddelas rektor. Inget konstigt alls, tycker Stefan Norrestam och får medhåll av rektorerna på gymnasieskolorna.

På Katte och Spyken får flera lärare trängas i små utrymmen där de ska planera, samtala och rätta prov. Det kostar miljoner att ge lärarna en vettig arbetsmiljö. Kommunen har haft 17 år på sig.
– Lunds lärare har bland de lägsta lönerna i Skåne. Det har i viss mån accepterats, eftersom lärarna har en frihet i sitt arbete. Det skapar engagemang och kreativitet med mycket goda elevresultat, säger Eva Lundin.

Lärarna blev rejält kränkta och förbannade när de fick veta att de ska stanna på skolan 35 timmar i veckan.
– När vi har ställt frågan till våra skolledare varför? har vi inte fått något vettigt svar, säger Eva Lundin.
Stefan Norrestam håller inte med om det.

Ekonomin är en viktig anledning till att rektorerna tar makten över arbetstiden, menar Berit Kristensson.
– Kommunen står inför ett stort underskott på 100 miljoner kronor nästa år som ska balanseras. Utbildningsnämnden fick ett överskott på 14 miljoner förra året. Det är en effekt av att Lund är en så populär gymnasieort i det fria söket för elever i Skåne. Överskottet ges till socialnämnden. Hade utbildningsförvaltningen fått behålla en större del av dessa pengar kunde de bland annat ha gått till förstärkning av lärarnas löner.
Men det håller inte Stefan Norrestam med om, eftersom man inte kan räkna så.

Berit Kristensson ser egentligen ingen rationell anledning till varför lärarna ska "låsas in".
– Förklaringen är enkel. När resurserna minskar i skolan får rektorerna en möjlighet att använda lärarna som vikarier, när de ändå är i skolan. Effekten av det blir att det arbete de nu lägger ner på planering måste göras efter jobbet. Det är ingen bra utveckling och borgar inte för bibehållen kvalitet, säger Berit Kristensson.

Utbildningsnämnden får upp lärarupproret på nästa sammanträde.
–Vår uppgift blir att finna en väg ut ur konflikten säger Daniel Stolt (V).