| Kultur & Nöje | Sport | Opinion | Personligt | Blogg | Webb-TV | Bostad | Lagfarter | Motor | Väder | RSS |
STOCKHOLM.
Krisen i eurozonen har tilltagit igen, konstaterar statsminister Fredrik Reinfeldt (M). Men han är kritisk till de flesta förslag till åtgärder som lyfts fram inför dagens extrainsatta toppmöte i Bryssel, inklusive de omstridda euro-obligationerna.
En gemensam syn på vad som kan göras för att få fart på tillväxten är målet med toppmötet, sammankallat på kort varsel av EU:s permanente ordförande Herman Van Rompuy.
I inbjudan föreslås även en diskussion om utvecklingen i eurozonen, men först "i slutet av middagen".
Som vanligt är det dock just unionens krishärdar som väntas dominera mötet, inklusive risken för ett grekiskt utträde ur eurozonen och tecknen på en betydligt djupare bankkris i Spanien än vad någon hade vågat tro.
Frankrikes president Francois Hollande tryckte på att allt nu måste göras för att snabbt få i gång tillväxten när han anlände till EU-toppmötet i Bryssel.
För Hollande handlar det om att titta på alla möjliga vägar.
Statsminister Fredrik Reinfeldt betonade tydligt att han inte väntar sig några konkreta resultat från toppmötet.
Samtidigt upprepade han än en gång sitt motstånd mot både euro- och projektobligationer.
Sverige och andra nordeuropeiska länder är motståndare till flera av de konkreta förslag som ligger på bordet, till exempel att tillföra 10 miljarder euro ytterligare till Europeiska investeringsbanken (EIB).
Finansminister Anders Borg (M), som ersatte statsminister Fredrik Reinfeldt på konservativa EPP:s förberedande möte, tycker inte att dessa åtgärder ska övervärderas.
Även den konfliktfyllda frågan om euroobligationer kom upp på mötet.
Missa inte vår kompletta tv-guide!